15 oktober: Missa inte dagens nyheter

Fem nyheter präglar nyhetsläget den 15 oktober. I riksdagen föll Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson i statsministeromröstningen. Rysslands säkerhetstjänst FSB uppger att en svensk medborgare gripits vid gränsen. Sverige pekas ut som en favorit i USA:s Nato-krets. EU-ledare rasar mot USA:s dieselaffärer med Ryssland. Och ett dödsfall inom Regeringskansliet får facket att kräva ändrade rutiner.

Magdalena Andersson förlorade med stor marginal när riksdagen röstade om att göra henne till statsminister. Samtliga partier utom Socialdemokraterna röstade nej. I svensk parlamentarism krävs inte att en statsministerkandidat har en majoritet bakom sig; det räcker att en majoritet inte röstar emot. Den möjligheten fanns inte för Andersson den här gången. Beskedet är en tydlig motgång för S-ledaren, som länge försökt bredda sitt stöd i kammaren. Något omedelbart besked om vem som i stället ska prövas för statsministerposten gavs inte. Det politiska spelet om regeringsmakten väntas fortsätta.

Rysslands federala säkerhetstjänst FSB uppger att en svensk medborgare gripits vid gränsen. Enligt den regeringsnära nyhetsbyrån Tass ska mannen ha stridit för Ukraina. Han anklagas för att ha planerat attacker mot ryska militäranläggningar. Uppgifterna har inte oberoende bekräftats. Gripanden av utländska medborgare i krigsrelaterade ärenden har tidigare fått tydliga politiska dimensioner, och fallet kan få diplomatiska följder mellan Stockholm och Moskva.

Sverige har samtidigt fått en allt starkare position inom Nato. USA har valt ut Sverige till den så kallade Bergengruppen, en inre krets av allierade som i amerikanska ögon sköter sig särskilt väl. Som relativt ny Natomedlem har Sverige snabbt fått en framträdande roll. Försvarsminister Pål Jonson (M) har träffat flera representanter för Trumpadministrationen, bland annat ombord på det amerikanska amfibiefartyget USS Iwo Jima. Sverige beskrivs som en av de medlemsstater som snabbt anpassat sig till Natos nya krav, inte minst när det gäller försvarsutgifter. Frågan är hur länge den positionen håller. Trumpadministrationen har signalerat att alliansen ska göras om, och för ett litet land som Sverige gäller det att väga närhet till Washington mot sammanhållningen i Europa.

Ett annat ärende med stark politisk laddning gäller ett dödsfall inom Regeringskansliet. En tjänsteman som arbetat nära statsministerns nationella säkerhetsrådgivare underkändes i sin säkerhetsprövning. Trots det fick personen behålla tillgång till hemliga uppgifter. Drygt en månad senare hittades medarbetaren död. Säkerhetsskyddslagen ställer krav på noggranna kontroller av den som ska ha tillgång till hemlig information, och uppföljningen ska vara kontinuerlig. Facket beskriver det som förfärligt tragiskt och kräver att Regeringskansliet ser över sina rutiner. Fallet väcker frågor om hur säkerhetsprövningar följs upp och när en underkänd person faktiskt stängs av från känslig information.

På energifronten är spänningen mellan EU och USA påtaglig. I Bryssel samlades EU:s ledare för ett toppmöte där USA:s dieselaffärer med Ryssland väckte starka reaktioner. EU:s utrikeschef Kaja Kallas fanns på plats, och statsminister Ulf Kristersson var tydlig:

– Det är otroligt bekymmersamt och vi beklagar det djupt, sade Kristersson.

USA, som har varit pådrivande i sanktionsarbetet mot Moskva, uppges nu köpa rysk diesel. Det riskerar att undergräva EU:s gemensamma politik och samtidigt ge Ryssland intäkter som kan användas i kriget mot Ukraina. Diesel är en central produkt på världsmarknaden, avgörande för transport, jordbruk och militär logistik. Affärerna kan påverka världsmarknadspriserna och öka osäkerheten i ett redan spänt energiläge. Samtidigt fortsätter flera EU-länder att importera olja och gas från Ryssland. För EU blir det allt svårare att tala med en röst i energipolitiken.

Sammantaget visar händelserna hur tätt svensk politik är kopplad till internationella kriser. Regeringsbildning, säkerhet och energi är nu sammanflätade. För Sverige handlar det inte bara om vem som leder landet, utan också om hur landet positionerar sig i en orolig omvärld.