EU-ledarna oense – nytt budgetförslag på gång

EU:s stats- och regeringschefer avslutade toppmötet i Bryssel utan att ha nått enighet om unionens långtidsbudget. Enligt EU-källor ska ett nytt förslag tas fram inom de närmaste veckorna, med sikte på ett extrainsatt toppmöte i november. Oenigheten har varit särskilt tydlig kring ett irländskt förslag, som lanserats som ett sätt att hitta en kompromiss. Det var inte första gången som budgetfrågan orsakar oenighet; flera tidigare försök att ena medlemsländerna har skjutits upp.

Budgetfrågan är en av de mest känsliga i EU-samarbetet. Nästa långtidsbudget ska bland annat finansiera klimatomställning, digitalisering, forskning och infrastruktur. Samtidigt ska den täcka traditionella utgiftsområden som jordbruksstöd och regionalpolitik, vilka utgör en stor del av unionens utgifter.

Budgeten omfattar motsvarande omkring en procent av EU:s samlade bruttonationalinkomst. Förhandlingarna handlar därför inte bara om enskilda program utan om unionens politiska prioriteringar under en hel mandatperiod. Kommissionen har föreslagit satsningar på forskning, migration, försvar och klimat, samtidigt som de traditionella utgifterna för jordbruk och regionalpolitik ska rymmas inom samma ram.

Det irländska förslaget har mötts av invändningar från flera håll. De så kallade nettobetalarna, med bland annat Sverige, Österrike, Danmark och Nederländerna, vill hålla budgetramen nere. De menar att medlemsavgifterna inte ska öka och att pengarna ska användas mer effektivt. Länder i södra och östra Europa, däribland Spanien, Italien och Polen, har å sin sida varnat för att nedskärningar skulle slå mot ekonomisk återhämtning och konkurrenskraft.

Sverige har länge varit en av de mest uttalade kritikerna av en växande EU-budget. Tillsammans med Österrike, Danmark och Nederländerna har Sverige drivit kravet på en återhållsam utgiftsram, och regeringen har upprepat att det inte finns utrymme för ökade medlemsavgifter. Samtidigt har flera länder, däribland Frankrike och Tyskland, argumenterat för att unionen måste kunna agera kraftfullt i kriser.

En särskild stridsfråga är villkoren för utbetalningar. Flera länder har krävt att EU-budgeten ska kopplas till rättsstatsprincipen, så att medel kan hållas inne från medlemsländer som inte respekterar domstolarnas oberoende. Kravet har stött på hårt motstånd framför allt från Ungern och Polen, vilket ytterligare försvårar en uppgörelse.

EU:s långtidsbudget är dessutom nära förbunden med återhämtningsfonden, den gemensamma lånefinansierade satsning på 750 miljarder euro som beslutades för att hantera pandemins ekonomiska konsekvenser. Utan en överenskommelse om budgetramen riskerar stora delar av dessa pengar att försenas, något som oroar både regeringar och investerare. För europeiska företag och industrier innebär osäkerheten att planerade projekt inom exempelvis grön teknik och infrastruktur kan skjutas på framtiden.

Att ett irländskt förslag hamnat i centrum är ingen slump. Irland har länge varit ett av de länder som profilerat sig som brygga mellan olika läger i EU:s budgetpolitik. Landet har samtidigt egna intressen att bevaka, inte minst inom jordbrukspolitiken, där irländska bönder är beroende av EU-stöd. Enligt uppgifter ska det nya förslaget ta hänsyn till de invändningar som framförts under mötet, men det återstår att se om det kan samla erforderlig enhällighet.

Diplomatkällor beskriver läget som svårt men inte hopplöst. Flera ledare har uttryckt en vilja att nå en uppgörelse före årsskiftet, eftersom en försenad budget skulle få konsekvenser för hela unionens verksamhet. Det gäller inte minst utbetalningar till forskningsprojekt, studentutbyten och infrastruktursatsningar som redan planerats. Samtidigt varnar bedömare för att motsättningarna är strukturella och inte bara handlar om siffror. De handlar lika mycket om vilken typ av union medlemsländerna vill ha.

Det extrainsatta toppmötet i november blir därför ett viktigt test. Då ska EU-ledarna försöka enas om ett dokument som styr unionens utgifter under flera år framöver. Frågan är om det irländska förslaget, eller ett omarbetat sådant, kan överbrygga de motsättningar som präglat förhandlingarna. EU-källor vill inte spekulera i utgången, men konstaterar att tiden är knapp.