Podd: Trots fängelsedomen – Bolsonaro kan ta makten via sin son

Jair Bolsonaro dömdes till fängelse för ett försök till statskupp. Ändå lever hans politiska rörelse vidare – genom sonen Flávio. Inför söndagens presidentval i Brasilien har Flávio tagit hjälp av en AI-genererad version av sin far för att locka väljare. Hans hårda budskap mot gängvåld har gett starkt genomslag bland fattiga, och frågan är om det kan räcka för att göra Brasilien högernationalistiskt igen.

Bolsonaro var president 2019–2022 och blev under sin tid vid makten en symbol för polarisering. Han var både älskad och hatad. För anhängarna var han en ledare som vågade utmana etablissemanget. För kritikerna var han ett hot mot demokratin. Hans regering präglades av en aggressiv politik mot Amazonas regnskog, där skövlingen ökade, och av ett öppet motstånd mot covidvaccin. När han dömdes till fängelse för sin roll i kuppförsöket sågs det som ett dråpslag mot den kontroversiella rörelsen.

Men domen har inte betytt slutet. Ett år senare har Jair Bolsonaro återuppstått politiskt – genom sin son. Flávio Bolsonaro har tagit plats som ny kandidat och för vidare faderns politik. Hans kampanj går ut på att hålla rörelsen vid liv utan att den dömde fadern själv står i centrum. Det är ett strategiskt upplägg som gett resultat. Valmötena fylls av väljare som fortfarande ser Bolsonaro-namnet som en garant för ordning och trygghet.

Det mest uppmärksammade inslaget i kampanjen är en AI-genererad version av Jair Bolsonaro. Den dyker upp på Flávios valmöten och talar direkt till publiken. Att använda en syntetisk kopia av en dömd politiker är nytt i brasiliansk politik och väcker frågor om gränserna för politisk kommunikation. För anhängarna är det ett sätt att se sin ledare igen. För kritikerna är det ett oroväckande exempel på hur ny teknik kan användas för att kringgå juridiska och politiska hinder.

Flávios budskap är minst lika hårt som faderns. Ett av hans mest uppmärksammade förslag handlar om att skjuta gängmedlemmar. Det är en formulering som låter extrem, men den har fått genomslag i ett land där organiserad brottslighet präglar vardagen i många städer. I favelor och andra utsatta områden upplever många att staten inte skyddar dem mot våldet. Mot den bakgrunden kan hårda straff och militära insatser framstå som attraktiva, trots att de strider mot mänskliga rättigheter och riskerar att öka våldet.

Brasilien är en av världens största demokratier och Latinamerikas största ekonomi. Det som händer i landet får därför betydelse långt utanför dess gränser. Ett maktskifte där högernationalistiska krafter återigen tar kontroll skulle förändra både klimatpolitiken och samarbetet i regionen. Redan under Jair Bolsonaros tid vid makten var relationerna med omvärlden ansträngda, inte minst på grund av regnskogsskövlingen. En ny regering med samma agenda skulle sannolikt innebära en liknande kurs.

Valet på söndag handlar därför inte bara om vem som ska styra Brasilien. Det handlar också om demokratins framtid, om Amazonas ska skyddas eller fortsätta att skövlas, och om den politiska utvecklingen i Latinamerika ska gå mot nationalism eller samarbete. För Bolsonaro-rörelsen handlar det om att visa att domen mot Bolsonaro inte stoppade någonting. Genom sonen har faderns politik fått en ny chans.

DN:s Latinamerikakorrespondent Henrik Brandão Jönsson följer utvecklingen på plats. I DN:s podd Spotlight diskuterar han tillsammans med programledaren Måns Mosesson hur rörelsen har kunnat växa fram igen och vad ett starkt stöd för Flávio skulle innebära.