Trumps affär med Putin – Kreml skickar 4 miljoner ton diesel

Ryssland ska leverera fyra miljoner ton diesel till USA och den globala marknaden. Beskedet kommer efter att president Donald Trump har haft ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin, ett samtal som beskrivs som lyckat. Uppgifterna publicerades av Dagens Nyheter på fredagskvällen.

Volymen motsvarar nära 30 miljoner fat diesel, eller omkring 4,8 miljarder liter. Det är en av de största ryska dieselleveranserna till västmarknader sedan kriget i Ukraina inleddes. Redan beskedet i sig har skapat oro och förväntningar på råvarumarknaderna.

Ryssland är en av världens största exportörer av diesel. Före den fullskaliga invasionen av Ukraina gick en stor del av exporten till Europa. EU införde ett importförbud mot ryska oljeprodukter i februari 2023, och G7-länderna satte samtidigt ett pristak på 100 dollar per fat för rysk diesel. USA hade redan i mars 2022 stoppat all import av rysk olja och oljeprodukter.

Mot den bakgrunden innebär den nya överenskommelsen ett tydligt trendbrott. Om leveranserna genomförs blir det första gången på flera år som rysk diesel i den här omfattningen tar vägen till den amerikanska marknaden. Det väcker också frågor om hur de västliga sanktionerna mot Rysslands energisektor ska tolkas framöver.

Diesel är en av världens viktigaste bränslen. Det används i lastbilar, fartyg, jordbruksmaskiner och industriproduktion. I USA är efterfrågan särskilt stor, och landet är beroende av import för att täcka behoven, inte minst på östkusten där raffinaderikapaciteten är begränsad. Ett tillskott av rysk diesel skulle därför kunna bidra till lägre bränslepriser, något som i sin tur påverkar allt från fraktkostnader till matpriser.

För Ryssland handlar affären om både ekonomi och politik. Diesel är en viktig inkomstkälla för Kreml, och efter EU:s importförbud har landet tvingats hitta nya köpare. Stora volymer har under de senaste åren gått till bland annat Brasilien, Turkiet, Saudiarabien och flera afrikanska länder. En överenskommelse med USA skulle vara en strategisk seger för Moskva, både ekonomiskt och symboliskt.

För Trump handlar det sannolikt om att dämpa de höga energipriserna i USA. Bränslepriser är en känslig politisk fråga, och Trump har vid flera tillfällen lovat att pressa ner priserna. En överenskommelse med Ryssland kan presenteras som ett sätt att öka utbudet på världsmarknaden. Men den väcker också svåra frågor om USA:s förhållande till Ryssland och om västvärldens gemensamma sanktionspolitik.

Reaktionerna från europeiska länder väntas bli kyliga. Flera av USA:s allierade har varnat för att en normalisering av energihandeln med Ryssland skulle undergräva de sanktioner som införts efter invasionen av Ukraina. EU har hittills hållit fast vid sina restriktioner, och en affär som denna kan leda till nya spänningar mellan USA och Europa.

Det är ännu oklart hur leveranserna ska genomföras i praktiken. Rysk diesel omfattas av både sanktioner och prisregleringar, och det krävs försäkringar, fraktlösningar och betalningsupplägg som följer de internationella regelverken. Många västerländska rederier och försäkringsbolag har valt att helt avstå från ryska transporter, vilket har gjort att Ryssland i stor utsträckning använder sig av en skuggflotta av tankfartyg.

Analytiker pekar också på att leveransen kan få konsekvenser för den globala dieselbalansen. De senaste åren har världen upplevt flera perioder med hög dieselpris och bristande tillgång, inte minst efter att EU stängde dörren för ryska produkter. Om rysk diesel nu återvänder i stor skala till den globala marknaden kan det pressa priserna nedåt. Men det kan också skapa nya handelsmönster, där länder som tidigare köpt rysk diesel tvingas söka sig till andra leverantörer.

Frågan är om detta är en engångsföreteelse eller början på en ny energipolitisk linje. För Ryssland handlar det om att återta en plats på den internationella energimarknaden. För USA handlar det om att säkra billigare bränsle. För Europa handlar det om vad den gemensamma sanktionspolitiken egentligen är värd när en av de viktigaste aktörerna nu tycks gå sin egen väg.

Närmare detaljer om affären, som tidplan, priser och vilka företag som är inblandade, har ännu inte presenterats. Men redan det faktum att Trump och Putin förhandlat fram en så stor energileverans skickar en signal till hela världen: energipolitiken är återigen en del av stormaktspelet.