Fem saker att hålla koll på i mellanårsvalet 2026

Den 3 november går amerikanerna till vallokalerna för ett mellanårsval som kan komma att omforma den politiska maktbalansen i Washington. Samtliga 435 platser i representanthuset och 35 av senatens 100 mandat står på spel, och opinionsmätningarna pekar mot att Demokraterna har goda chanser att ta kontrollen över åtminstone representanthuset. Samtidigt väntas en jämn kamp om senaten, där Republikanerna i dag innehar en majoritet med 53 mandat mot Demokraternas 47.

Valet handlar dock inte enbart om kongressen. I delstaterna ska 6 139 platser i delstatsparlamenten tillsättas, och i flera städer står borgmästarval, domarval och val av justitieministrar på agendan. Särskilt uppmärksammat är guvernörsvalen i 36 delstater, där en guvernörsstol innebär betydande makt. I delstater som Texas, med sina 32 miljoner invånare, har guvernören stort inflytande över allt från budget till utnämningar. Opinionen tyder på att Demokraterna kan erövra flera guvernörsposter från Republikanerna.

I senaten är striden som hårdast i sju delstater: Alaska, Iowa, Kansas, Maine, Michigan, Ohio och Texas. Även Minnesota och South Carolina nämns i vissa mätningar som möjliga vågmästarstater. De demokratiska kandidaterna har i de flesta av dessa delstater en ledning på några procentenheter, men utgången är långt ifrån given. Eftersom vicepresident JD Vance har utslagsrösten vid ett 50–50-läge i senaten, krävs en demokratisk nettovinst på minst fyra mandat för att partiet ska kunna utmana republikansk kontroll.

En återkommande utmaning för opinionsinstitut är att republikanska väljare ofta underskattas i mätningarna, ett mönster som blivit särskilt tydligt sedan Donald Trumps seger i presidentvalet 2016. En genomgång från branschorganisationen AAPOR visar dock att partiet främst underskattats i presidentval, inte i mellanårsval. Årets val är dessutom unikt såtillvida att Trump har mycket låga förtroendesiffror. Enligt Reuters/Ipsos anser endast 32 procent av väljarna att han gör ett godkänt jobb, vilket är de lägsta siffrorna för en sittande president inför ett mellanårsval sedan Harry S. Trumans tid 1946.

Tidsskillnaden mellan USA:s delstater gör att vallokalerna stänger vid olika tidpunkter, från midnatt svensk tid i Kentucky och Indiana till klockan 08 på onsdagsmorgonen i Alaska. En särskilt viktig tidpunkt är klockan 02 på natten svensk tid, då vallokalerna i Michigan, Maine, Kansas och Texas stänger – fyra delstater där senatsvalen väntas bli mycket jämna. Även flera distrikt som kan avgöra majoriteten i representanthuset kan få sina resultat klara vid den tidpunkten.

De flesta delstater räknar rösterna snabbt, men i vissa, som Maine och Alaska, kan det dröja flera dagar innan ett slutgiltigt resultat föreligger. I presidentvalet 2024 certifierades Alaskas resultat först 25 dagar efter valdagen. Med så jämna val i dessa delstater kan det därför dröja innan den slutgiltiga maktfördelningen i senaten är känd.

Donald Trump har sagt att han kommer att respektera valresultatet, men tillagt att han inte kommer att tolerera något fusk. Den formuleringen lämnar dörren öppen för anklagelser om valfusk om resultatet inte faller honom i smaken. Presidenten har vid upprepade tillfällen hävdat att val som gått honom emot har varit riggade, och bland hans anhängare lär konspirationsteorier spridas snabbt om något resultat upplevs som suspekt. Redan före valdagen har justitiedepartementet gått in rättsligt i frågor om rösträtt och rösträkning i bland annat Alaska, Kalifornien och Washington, vilket signalerar att juridiska strider kan komma att prägla de jämnaste valen.

Mellanårsvalet utgör också en temperaturmätare för Trumps politiska handlingsutrymme fram till presidentvalet 2028. Huruvida Demokraterna kan omvandla sina opinionssiffror till faktiska mandat återstår att se, men utgången lär få betydelse för den politiska dagordningen i Washington under de kommande två åren.