Trump har ändrat tullarna 53 gånger

Det var den 2 april 2025 som Donald Trump stod i Vita husets rosenträdgård och utropade vad han kallade ”liberation day”, befrielsedagen. Då presenterade han de tullnivåer som USA skulle lägga på en rad länder. Sedan dess har handelspolitiken varit i ständig rörelse. En ny kartläggning från branschorganisationen Ikem, som samlar svenska innovations- och kemiföretag, visar att USA ändrade sina tullnivåer 53 gånger mellan januari 2025 och juli 2026. Det motsvarar nästan tre förändringar i månaden. Av dessa förändringar påverkade 36 den genomsnittliga amerikanska tullsatsen: 21 höjningar och 15 sänkningar.

Ikem konstaterar i rapporten att det som utmärker USA:s handelspolitik under perioden inte bara är att tullarna är höga, utan att de ändras hela tiden. För företag som exporterar till USA innebär det en svårhanterlig osäkerhet. Beslut om investeringar, prissättning och leveranskedjor måste tas i en miljö där spelreglerna skiftar snabbt.

De första tullarna presenterades som en chock för omvärlden. När Trump inledde tulloffensiven låg USA:s genomsnittliga tullsats på 2,7 procent. Efter utspelet steg den till 22,9 procent, för att därefter pendla mellan 11 och 16 procent. Enligt forskningscentrumet Yale Budget Lab är de nuvarande nivåerna de högsta sedan 1930-talet. Det är en historisk förändring med återverkningar på hela världshandeln.

För svenska varor ändrades tullnivån vid 16 tillfällen under samma period. Sveriges export av kemi, läkemedel och plast till USA minskade med 14 procent förra året. Samtidigt ökade branschens export till övriga världen med 2,5 procent. Det mönstret tyder på att det är tullarna, snarare än en svag global efterfrågan, som ligger bakom tappet.

Sverige är ett exportberoende land, och USA är en viktig marknad för många av de företag som Ikem företräder. Att försäljningen till USA minskar får därför effekter längre fram i de svenska industrins värdekedjor, även om enskilda bolag kan kompensera med ökad försäljning till andra länder.

Carl Eckerdal, chefekonom på Ikem, säger att sambandet är svårt att bevisa men att bilden ändå är tydlig.

– Det går inte att leda i bevis till 100 procent. Men det förefaller inte vara en slump att vi tappar efter att de här handelshindren införts, säger han.

Han pekar på att det finns många rapporter som visar hur handelsflöden till och från USA har påverkats av Trumps olika åtgärder.

De ursprungliga tullarna stoppades efter en tid av USA:s högsta domstol. Domstolen slog fast att Trump inte kunde använda den nödlag som han hänvisade till. Importörerna hade rätt att få tillbaka 175 miljarder dollar i betalda tullar. Men om några av Ikems medlemsföretag har fått pengar tillbaka är oklart. Enligt Carl Eckerdal är företagen återhållsamma med att skylta med sådana uppgifter.

– Det här är inget som Trump uppskattar och hans nästa drag kan mycket väl bli att han klipper till mot exportörer till USA på andra sätt, säger han.

Efter högsta domstolens beslut använde Trump en annan lag för att införa nya tullar. Det betyder att rättsläget fortfarande är osäkert och att nya förändringar kan komma när som helst. Det i sig påverkar företagens vilja att satsa på den amerikanska marknaden.

Trots den minskade exporten har försäljningen inte fallit lika kraftigt som många befarade. Före tullarnas införande räknade 35 procent av Ikems medlemsföretag med att tullar på 10–20 procent skulle slå direkt mot deras verksamhet. Ett år senare uppger 19 procent att försäljningen faktiskt har påverkats negativt. Det tyder på att många företag har lyckats anpassa sig, eller att tullarna i praktiken blivit mindre ingripande än väntat.

Men på sikt kvarstår risken att Trump agerar igen. Den volatila handelspolitiken gör det svårt för exportföretag att planera långsiktigt. Den påverkar inte bara försäljningen här och nu, utan också synen på USA som en stabil och förutsägbar marknad.

IkeMs rapport pekar på en bredare trend: global handel blir allt mer politiskt styrd och mindre förutsägbar. För ett litet, exportberoende land som Sverige är det en utveckling som kräver både anpassning och vaksamhet. Frågan är inte om tullarna kommer att fortsätta skapa rubriker, utan när nästa förändring slår ner.