Minst tio saknas i Svarta havet efter attacker utanför Bulgarien

Under natten attackerades två handelsfartyg i Svarta havet utanför Bulgariens kust. Minst tio personer saknas efter händelsen, och räddningsarbete pågår. Attacken har fått Bulgariens president Rumen Radev att kalla upp Rysslands ambassadör i Sofia.

I ett inlägg på X skriver Radev att ”logiken tyder på att resultatet gynnar Ryska federationen”. Han ger inga detaljer om vad som ligger bakom slutsatsen. Omständigheterna kring attacken är fortfarande oklara, och uppgifterna om fartygens destinationer och besättningarnas nationaliteter är knapphändiga.

Bulgarien är medlem i både EU och Nato och har en strategisk position vid Svarta havets västra kust. Presidentens beslut att kalla upp Rysslands ambassadör är ett tydligt diplomatiskt steg. Sofia vill markera allvaret i händelsen och det faktum att två civila handelsfartyg attackerats i närområdet.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes i februari 2022 har Svarta havet varit en av världens farligaste farleder. Ryska krigsfartyg har genomfört attacker mot ukrainska hamnar och civil sjöfart. Efter att FN:s spannmålsavtal löpte ut sommaren 2023 har Ukraina exporterat spannmål genom en korridor längs kusten. Trots den fungerande korridoren har flera civila fartyg träffats av minor och drönare.

Attacken utanför Bulgariens kust sker i ett område som är avgörande för exporten av spannmål, olja och gödsel från regionen. Ukraina är en av världens största exportörer av vete, majs och solrosolja. Ryssland är också en stor exportör av vete och gödsel. Därmed har händelser i Svarta havet direkta effekter på globala livsmedelspriser.

För sjöfartsnäringen handlar det om mer än säkerheten för enskilda besättningar. Rederier och försäkringsbolag följer varje incident noggrant. Sedan krigsutbrottet har fartyg som trafikerar Svarta havet belagts med särskilda krigsriskpremier. Premierna har höjts och sänkts i takt med läget på fronten och i sjövägarna. En ny allvarlig attack kan leda till att försäkringskostnaderna stiger igen, vilket i sin tur påverkar fraktpriserna.

Om fraktkostnaderna ökar, drabbas framför allt importländer i Afrika och Mellanöstern, som är beroende av billigt vete från Svartahavsområdet. Högre priser på vete och majs kan få snabba effekter på inflation och livsmedelsförsörjning i flera utvecklingsländer. Det har setts tidigare under kriget, då avbrott i exporten fick priser att rusa på världsmarknaden.

Bulgarien har flera hamnar vid Svarta havet och är en viktig knutpunkt för energi och varor. Landet har också varit tydligt med att säkerheten i Svarta havet är en central fråga. Att två handelsfartyg attackerats utanför den bulgariska kusten uppfattas därför som en direkt utmaning mot den egna säkerheten.

Internationellt har händelsen ännu inte kommenterats i detalj varken från Ryssland eller Nato. Ryssland har tidigare varnat för att fartyg som uppfattas som hot mot ryska styrkor kan angripas. Detta har skapat en osäker miljö för handelsfartyg, där en felbedömning kan få ödesdigra konsekvenser.

Radevs uttalande speglar en oro som delas av flera länder i regionen. Varje ny attack gör att frågan väcks på nytt: hur länge kan internationell sjöfart fortsätta att verka i Svarta havet utan att en stor olycka eller en militär upptrappning sker?

Utredningen av nattens attack har inletts. Bulgariska myndigheter samarbetar med internationella aktörer för att fastställa vad som hände. För de drabbade besättningarna pågår samtidigt ett intensivt räddningsarbete. Minst tio personer saknas, och insatserna till havs fortsätter.

Händelsen är ytterligare en påminnelse om att kriget i Ukraina inte bara utkämpas på marken. Det utkämpas också till sjöss, med civila handelsfartyg i skottlinjen. Svarta havets betydelse för världsekonomin gör att attackerna där får konsekvenser långt bortom kustområdena. De påverkar priser, försäkringar och den globala livsmedelskedjan.