Påve Leo har fått diagnosen lungcancer

Vatikanstaten meddelade på tisdagen att påve Leo XIV har konstaterats ha lungcancer. Samma dag genomgick han en operation där en del av höger lunga avlägsnades, enligt Vatikanens presstjänst. Beskedet kommer drygt ett år efter att Leo XIV valdes till påve.

Leo XIV, född Robert Francis Prevost i Chicago, valdes den 8 maj 2025 efter påven Franciskus död. Han är den första påven från USA och har under många år verkat i Latinamerika, bland annat som biskop i Chiclayo i Peru. Han är också den förste påven med namnet Leo sedan Leo XIII, som avled 1903. Hans bakgrund har setts som en markering av att katolska kyrkans tyngdpunkt alltmer ligger i söder, där en stor majoritet av världens katoliker lever.

Lungcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna och en av de vanligaste orsakerna till cancerdöd globalt. Hur allvarlig sjukdomen är beror på tumörtyp, spridning och vilken behandling som är möjlig. Vatikanen har ännu inte lämnat några uppgifter om prognosen, om cancern har spridit sig eller om påven kommer att behöva ytterligare behandling. Det är därför för tidigt att bedöma vad diagnosen innebär för Leo XIV:s fortsatta ämbete.

Enligt katolsk rätt väljs påven på livstid, men ämbetet kan lämnas i förtid genom att påven själv avgår. Det senaste exemplet är Benedictus XVI, som avgick 2013 med hänvisning till ålder och sviktande hälsa. Det finns ingen formell mekanism för att avsätta en påve, vilket gör hälsoläget extra känsligt. Om Leo XIV:s tillstånd skulle förvärras kan frågan om hur kyrkan ska ledas bli aktuell, men något sådant har inte antytts från Vatikanens håll.

Påvestolen innebär inte bara ett religiöst ledarskap. Påven är även statschef för Vatikanstaten, världens minsta suveräna stat, och har en diplomatisk roll i internationella frågor. Katolska kyrkan har omkring 1,4 miljarder medlemmar, och påvens uttalanden och beslut får konsekvenser för församlingar, biståndsorganisationer och kyrkans relationer till stater och andra religioner. Därför följs beskedet om lungcancern med stor uppmärksamhet även utanför kyrkans kretsar.

Leo XIV har under sitt drygt ett år långa pontifikat hunnit ta emot en rad statsbesök, utnämna nya biskopar och fortsätta flera av de linjer som Franciskus inledde, bland annat när det gäller social rättvisa och klimatfrågor. Hans val väckte särskild uppmärksamhet i USA, där han är den första påven med amerikanskt ursprung. I Latinamerika, där han verkade i flera decennier, ses han som en av de påvar som tydligast förstått regionens sociala verklighet.

Tisdagens operation innebar att en bit av höger lunga avlägsnades. Vatikanen har inte gått in på vilken typ av ingrepp det handlade om, var det genomfördes eller hur påven mår efter operationen. Inga uppgifter har heller lämnats om eventuell cellgiftsbehandling eller strålbehandling. Kirurgi är en vanlig behandling vid lungcancer, särskilt när tumören är avgränsad och inte hunnit sprida sig. Men utan officiella uppgifter om sjukdomsstadiet går det inte att dra några slutsatser om sjukdomsförloppet.

Påvens hälsa har varit en känslig fråga inom kyrkan under lång tid. Franciskus sista år präglades av upprepade sjukhusvistelser och en allt svagare fysik, och hans död i april 2025 ledde till den konklav som valde Leo XIV. Det nya beskedet väcker nu frågor om hur mycket påven kommer att kunna delta i de många offentliga framträdanden och resor som normalt ingår i ämbetet. Vatikanen har ännu inte meddelat några förändringar i det påvliga programmet.

För katolska församlingar i USA och Latinamerika är beskedet särskilt känslosamt. Leo XIV har med sin bakgrund blivit en symbol för kyrkans globala karaktär, från en nordamerikansk storstad till fattiga områden i Anderna. Hans sjukdom innebär en ny prövning för en kyrka som ännu befinner sig i ett tidigt skede av sitt nya ledarskap.