Regeringen vill förhandla efter nya stora skolprotester

För femte gången på lika många veckor fylldes franska gator av demonstrerande elever och studenter på tisdagen. Arrangörerna kallade protesten för ”Akt 5” och hävdade att 480 000 personer deltog. Polisen, som traditionellt räknar betydligt lägre, uppgav att 161 500 människor demonstrerade i hela Frankrike – varav 41 500 i Paris.

Kraven är desamma som tidigare: en mer likvärdig skola, fler lärare, mindre klasser och färre håltimmar. Rörelsen kräver också att antagningssystemet till högskolan, Parcoursup, läggs om. Systemet infördes 2018 för att ersätta det tidigare systemet, men har sedan dess varit hårt kritiserat för att vara svårnavigerat och för att missgynna elever från studieovana hem. Eleverna vill dessutom se tio miljarder euro mer i utbildningsbudgeten, bland annat för att renovera skollokaler i utsatta förorter.

Kraven har brett stöd i opinionen. En färsk Ipsos-mätning visar att 54 procent av fransmännen stöder själva rörelsen och att 69 procent vill att regeringen aktivt söker en förhandlingslösning. Stödet är starkast bland personer under 30 år och bland vänsteranhängare. Siffrorna understryker att eleverna har lyckats mobilisera en bredare opinion än regeringen räknat med. Frankrikes skolsystem rankas återkommande bland de mest ojämlika inom OECD – elevens bakgrund spelar stor roll för skolresultaten – och frågan har blivit en politisk het potatis.

En av dem som ville visa solidaritet var den svenska klimataktivisten Greta Thunberg. Hon besökte en skola i Parisförorten Saint-Denis, ett område där skolbyggnaderna länge varit eftersatta och där protesterna har djup förankring. Saint-Denis har blivit en symbol för de klyftor som präglar den franska skolan: mellan väletablerade innerstadsskolor och eftersatta förorter med hög läraromsättning och stora resursbehov.

– Över hela världen följer vi vad franska elever gör. De visar vad vi alla borde göra. Ett samhälle som inte investerar i de unga och som systematiskt negligerar dem, visar att det har gett upp. Därför står vi enade bakom de franska eleverna i deras kamp för sina grundläggande rättigheter, sade Thunberg till plattformen Brut.

Inledningsvis var stämningen närmast festlig i demonstrationstågen i Paris, Marseille och Lyon. Men framåt kvällen, när tåget i Paris nådde Place Vauban nära Hôtel des Invalides och Eiffeltornet, blev läget spänt. Tunga kravallpolisstyrkor bröt upp protesterna med tårgas och vattenkanoner sedan uppgifter gjort gällande att våldsbenägna vänsterradikala grupper planerade att ta sig till regeringspalatset Matignon i närheten.

Några hundra maskerade demonstranter kastade sten och avfyrade fyrverkerier mot polisen. Sammanstötningar pågick fortfarande i kvarteren vid 18.30-tiden. Inrikesminister Laurent Nuñez var tydlig i sin kommentar:

– När det förvandlas till urbana våldsamheter, upplopp, då kan vi inte agera som vanligt.

De senaste veckornas protester har satt djupa spår. Enligt officiella siffror har flera hundra poliser, cirka 200 elever och 147 skolanställda skadats. Våldsamheterna riskerar att allvarligt skada elevrörelsens trovärdighet, visar Ipsos-mätningen. Men även polisen får kritik: 36 internutredningar har inletts efter misstänkta övergrepp mot demonstranter, rapporterar Franceinfo.

På fredagen ska utbildningsministern träffa ledarna för elevrörelsen för att sondera en möjlig kompromiss. För premiärminister Sébastien Lecornu är det dock svårt att göra stora finansiella åtaganden. Frankrikes statsskuld är rekordstor och räntorna stiger snabbt, vilket krymper regeringens handlingsutrymme. Frankrike pressas samtidigt av EU:s krav på minskade underskott, och varje ny satsning inom utbildning skulle kräva besparingar på andra håll. Regeringen har hittills signalerat att utrymmet för nya miljardsatsningar är begränsat. Många bedömare tror att regeringen hoppas att höstlovet, som börjar på måndag, ska dämpa protesterna när eleverna lämnar skolbänkarna.

Så lugn lär det knappast bli. Redan på lördag är en ny protestdag utlyst – då med resterna av Gula västarna-rörelsen på plats, en rörelse som sedan 2018 demonstrerat mot sociala orättvisor och regeringens politik. Gula västarna har tidigare visat förmåga att förstärka andra protester. Med ett starkt opinionstryck, ett svårt ekonomiskt läge och en utbildningsminister som lovat att möta eleverna återstår att se om Frankrike kan hitta en väg ur krisen.