Hon leder landet där kvinnorna styr – ”ett intressant experiment”

I presidentpalatset Bessastadir, på en halvö söder om Reykjavík, tar Islands president Halla Tómasdóttir emot internationella studenter. I trappan hänger en isbjörnsfäll – en gåva från Grönland – och barn som besöker palatset frågar alltid om det var hon som sköt den. Det var det inte.

Hennes bedrift är dock historisk. I juni 2024 valdes hon till Islands andra folkvalda kvinnliga president. I november samma år blev socialdemokraten Kristrún Frostadóttir statsminister. Därmed fick Island två kvinnor i landets högsta politiska roller samtidigt – och mönstret upprepas i hela maktapparaten.

Alla partiledare i regeringskoalitionen är kvinnor, liksom talmannen i alltinget, rikspolischefen, biskopen, universitetsrektorerna och borgmästaren i Reykjavík. Kommentatorer har börjat kalla regeringen för ”valkyriaregeringen”, efter fornnordiska mytologins sköldmör.

– Folk brukar vilja veta hur vi gjorde det. Svaret är att det har tagit 50 år eller längre. Inget händer över en natt, säger Halla Tómasdóttir.

Grunden lades den 24 oktober 1975, då en stor majoritet av Islands kvinnor gick ut i strejk. De avstod från både lönearbete och hushållsarbete i protest mot bristande jämställdhet. Skolor, fabriker och butiker stängde, och männen fick ta med barnen till jobbet. Halla Tómasdóttir var sju år och minns energin när kvinnorna återvände från demonstrationerna.

– En av mina mostrar förklarade att de ville visa att de hade betydelse.

Fem år senare valdes Vigdís Finnbogadóttir till världens första folkvalda kvinnliga president. Hon satt i 16 år och blev en självklar förebild för en hel generation. När en kritiker frågade hur hon kunde bli president som ”halv kvinna”, svarade hon enligt Tómasdóttir: ”Jag tänker leda islänningarna, inte amma dem.”

Island toppar World Economic Forums Global Gender Gap Report sedan 2009 och är det enda land som minskat könsgapet med över 90 procent. Sverige, som toppade rankningen när den lanserades 2006, ligger nu på sjunde plats – inte för att jämställdheten minskat, utan för att andra länder klättrar snabbare.

Halla Tómasdóttir har en bakgrund i näringslivet, bland annat som vd för den globala ideella organisationen Team B och Islands handelskammare. 2007 var hon med och grundade investmentbolaget Audur, med en uttalad vision om att använda kvinnliga värderingar i finanssektorn – vinst med etiska principer och ett värdesättande av relationer, intuition och humanism. Bolaget tog sig genom finanskrisen 2008 med vinst och intakt kapital, vilket skapade rubriker långt utanför Island.

Men bilden av Island som jämställdhetens föregångsland utmanas från flera håll. Landet har fortfarande problem med mäns våld mot kvinnor, löneskillnaderna består och det obetalda hemarbetet är fortsatt snedfördelat. Ungdomsrådet Laufey, som bildats under isländska kvinnorättsorganisationen, konstaterar att en ny generation ser en backlash. I lokalvalen i våras sjönk andelen kvinnor i de lokala styrena, och tongångarna i sociala medier mot kvinnliga politiker är betydligt hårdare än mot männen.

– Vi har kvinnor på vissa positioner, men det betyder inte att samhället har förändrats. Kvinnliga ledare är fortfarande onormala, säger studenten Erika Schöbel Gísladóttir.

Från konservativt håll hörs andra invändningar. Journalisten Íris Erlingsdóttir har i The European Conservative skrivit om ”feminiseringen” av den isländska staten och menar att krav på lika utfall gått före kampen för lika rättigheter. Hon pekar på att unga män hamnar efter i utbildningssystemet och att deras röster marginaliseras i den offentliga debatten.

Halla Tómasdóttir avfärdar inte kritiken.

– Jag utesluter inte att pendeln har svängt lite för långt åt andra hållet, säger hon, och berättar att hon ägnar en stor del av sin tid åt dialog med isländska gymnasieelever.

– Jag är orolig för att vi håller på att förlora våra pojkar. Att de inte känner sig sedda eller värdefulla. Vi behöver överbrygga könsgapet även för deras skull.

Samtidigt påminner hon om att världen i stort är långt ifrån jämställd. Enligt UN Women leds bara vart sjunde land i världen av en kvinna, och 101 länder har aldrig haft en kvinnlig ledare. I näringslivet, även på Island, dominerar männen fortfarande chefspositionerna.

– Det här är ett intressant experiment. Vi får se om vi kan ändra normerna, säger presidenten.