I Bulgarien kan ”en ny Orbán” bli vinnare i valet

Bulgarien står inför sitt åttonde parlamentsval sedan 2020, ett tydligt tecken på den politiska instabilitet som präglat landet under de senaste åren. I söndagens val förväntas den tidigare flygvapenchefen Rumen Radev ta hem en övertygande seger, med prognoser som pekar på mellan 30 och 40 procents väljarstöd.

Radev, som varit landets president sedan 2017, avgick från ämbetet i januari för att bilda det nya partiet Progressiva Bulgarien, en politisk rörelse centrerad kring hans person. Hans mål är nu att överta den mer inflytelserika positionen som premiärminister, vilket skulle ge honom betydligt större makt över landets styrning.

Under flera olika regeringar har Bulgarien positionerat sig som en lojal medlem i både EU och Nato. Landet har också tydligt ställt sig på Ukrainas sida i konflikten med Ryssland. Denna hållning har dock inte varit okontroversiell i det bulgariska samhället.

En betydande del av den bulgariska befolkningen hyser nämligen historiska sympatier för Ryssland. De två länderna delar kulturella och religiösa band som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Till skillnad från flera andra östeuropeiska länder som Polen, Tjeckien och Ungern, invaderades aldrig Bulgarien av sovjetiska trupper under kommunisttiden, vilket har bidragit till en mindre komplicerad relation till Ryssland.

Radev har i sin valkampanj försökt att attrahera proryska väljare genom en retorik som skiljer sig från den officiella bulgariska linjen. Han har uttryckt att kriget i Ukraina bör lösas genom diplomatiska medel snarare än militära och motsätter sig leveranser av vapen och finansiellt stöd till Kiev.

Den proryska hållningen blev särskilt tydlig vid ett uppmärksammat möte med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Sofia 2023. Under ett direktsänt utbyte reagerade Zelenskyj starkt när Radev hävdade att konflikten ”inte hade någon militär lösning”. Zelenskyj kontrade med frågan om Radev skulle låta Putin ta över bulgariskt territorium om en liknande situation uppstod. Konfrontationen slutade med att en märkbart besvärad Radev bad kameramännen lämna rummet.

I årets valkampanj har Radev fortsatt med uttalanden som många tolkar som proryska. Han har bland annat kritiserat andra EU-länder för att stödja Ukrainas motoffensiver med argumentet att de ”orsakar hundratusentals dödsoffer”.

En central fråga som nu uppstår är huruvida Radev kommer att överta den roll som Ungerns premiärminister Viktor Orbán innehaft – som EU:s främsta kritiker av stödet till Ukraina och som en informell talesperson för ryska intressen inom unionen.

Politiska analytiker bedömer dock att Radev sannolikt kommer att agera som en ”Orbán light” av flera skäl. För det första förväntas han behöva bilda koalition med mer EU-vänliga partier för att kunna regera, vilket skulle begränsa hans handlingsutrymme. För det andra menar många bedömare att hans proryska retorik främst är ett strategiskt verktyg för att attrahera väljare, och att han kommer att visa sig mer pragmatisk och EU-lojal när han väl innehar premiärministerposten.

Till skillnad från Orbán, som blockerade EU:s lån på 90 miljarder euro till Ukraina, väntas Radev inte motsätta sig redan överenskomna stödpaket. Däremot kan han komma att försöka mildra framtida sanktioner mot Moskva och arbeta för att upprätthålla vissa ekonomiska förbindelser med Ryssland.

Valresultatet kommer att få stor betydelse inte bara för Bulgariens inrikespolitiska utveckling utan även för landets position inom EU och för unionens samlade hållning gentemot Ryssland och konflikten i Ukraina. För ett land som redan befinner sig i EU:s ekonomiska periferi kan den politiska stabiliteten som följer av valet bli avgörande för Bulgariens förmåga att genomföra nödvändiga reformer och säkra sin framtida utveckling.