Israels valmyndighet: Inget valfusk påverkade valresultatet

Det politiska läget i Israel är i gungning efter att premiärminister Benjamin Netanyahus koalition förlorade sin majoritet i knesset i valet den 27 oktober. Redan innan rösterna var färdigräknade krävde Netanyahus läger att valet skulle ogiltigförklaras med hänvisning till misstänkt valfusk. På söndagskvällen gick valmyndighetens ordförande, HD-domaren Noam Sohlberg, ut i tv och förklarade att inget av de få fall av misstänkt röstköp som utretts har påverkat mandatfördelningen.

Valet hölls mot en bakgrund av krig i Gaza och en djup förtroendekris. Terrorattacken den 7 oktober 2023, då omkring 1 200 människor dödades i Israel, utlöste en israelisk militäroffensiv som fortfarande pågår. Stora delar av Gaza ligger i ruiner, gisslan hålls fortfarande kvar och pressen på regeringen att redovisa sina misslyckanden växer. Israel har dessutom under flera år dragits med extrem politisk instabilitet: valet var det sjätte på fem år och hittills har ingen omgång gett ett stabilt styre.

Valresultatet innebär ett politiskt skifte. Varken Netanyahus koalition av högernationalister och ultrareligiösa partier eller oppositionen kan bilda regering utan stöd från de arabiska partierna, som tillsammans tog 19 av knessets 120 mandat – ett rekord. De arabiska partierna har länge stått utanför regeringsmakten, men 2021 bröts mönstret när islamistiska Ra’am ingick i en israelisk koalition för första gången. Nu är de återigen vågmästare, denna gång med möjlighet att forma en ny politisk ordning.

Valfuskanklagelserna har satt sin prägel på valet. I gryningen på valdagen gjorde polisen husrannsakan hos flera personer i Negevöknen, Ra’ams viktigaste fäste. Minst ett kuvert med pengar togs i beslag och sju personer greps. De flesta har släppts, en är satt i husarrest och en, affärsmannen Ibrahim al-Gharibi, sitter fortfarande häktad.

Fallet väcker frågor om polisens agerande. Om det fanns skäl att misstänka röstköp, varför väntade man inte tills vallokalerna öppnade för att gripa någon på bar gärning? Efter valet har uppgifter framkommit om att polisen agerade på ett tips från Ido Norden, chef för Netanyahus kansli. Redan en vecka före valet rapporterade israeliska TV12 att Netanyahu planerade att fylla valdagen med larm om arabiskt fusk för att skrämma och mobilisera tveksamma Likud-väljare. Med 27 mandat mot prognosernas omkring 20 blev Likud valets stora segrare – enligt kritiker ett tecken på att strategin fungerade.

Negevöknen är en nyckelregion för Ra’am. Partiets stöd vilar i hög grad på den beduinska befolkningen i södra Israel, och regionen har i årtionden varit skådeplats för konflikter om mark, bostäder och samhällsservice. Att polisen slog till just där på valdagen uppfattas därför inte som rutinmässig brottsbekämpning utan som politiskt sprängstoff.

Det andra fallet av misstänkt valfusk gäller en knessetledamot från det sekulära arabpartiet Gemensamma listan, som enligt Netanyahus talesmän ska ha tagit emot pengar från Qatar. Affären har vållat oenighet inom säkerhetstjänsten Shabak. Experter anser att ärendet saknar betydelse, medan Shabak-chefen David Zini vill fortsätta utreda. Qatarkopplingen är känslig eftersom Gulfstaten under flera år kanaliserade pengar till Hamas i Gaza – delvis med israeliskt godkännande – i syfte att skapa lugn. Efter den 7 oktober har den politiken blivit hårt kritiserad.

De båda arabiska partierna har meddelat att de kommer att hjälpa de fyra judiska oppositionspartierna att ta över talmansposten när det nyvalda parlamentet samlas den 10 november. Därefter är planen att tillsätta en statlig utredning av Gaza-kriget och dess förspel, framför allt den dåliga beredskapen den 7 oktober 2023 och penningströmmarna från Qatar till Hamas. Oppositionen vill också byta ut chefen för riksdagsrevisionen. Netanyahu utsåg nyligen en av familjens advokater till posten, men utnämningen blockerades av Högsta domstolen.

Netanyahu lär göra allt för att hindra dessa åtgärder. En utväg, ventilerad av en nära allierad till premiärministern, är att få Donald Trump att ingripa redan nu och tvinga fram en samlingsregering mellan Likud och Yashar, det största oppositionspartiet, innan den nya knessetmajoriteten hinner fatta beslut som kan bli ödesdigra för Netanyahu. Om det misslyckas återstår nyval i mars – ytterligare en osäkerhet i ett land vars politiska landskap under lång tid varit allt annat än förutsägbart. Omvärlden följer läget noga, inte minst eftersom utfallet kan påverka krigets fortsättning, gisslanfrågan och relationerna med både USA och Arabvärlden.