Byborna i Elling fruktar att bli Rysslands måltavlor

Utanför den lilla byn Elling på Nordjylland har sjuksköterskan Hanne Olesens ridväg tagit slut. Där hennes islandshästar Blacko och Anton tidigare betade i hagarna går i dag ett stängsel med rullad rakbladstråd. Bakom det reser sig byggkranar och betongstrukturer. Den danska staten och den nordiska försvarskoncernen Nammo bygger en ny ammunitionsfabrik i utkanten av Frederikshavns kommun.

För Hanne Olesen, som bor på en 1800-talsgård i byns utkant, har tillvaron förändrats i grunden. Delar av hennes mark ligger i en säkerhetszon där det inte längre är tillåtet att bygga förskolor, skolor eller höga hus. Hon är van vid försvarsindustrin i närheten – den gamla anläggningen ”Krudten” stängde så sent som 2020 – men den nya fabriken är betydligt större.

– Det är som om jag får en enorm specialkalibrerad handgranat på min bakgård, säger hon.

Nammo är en av Europas ledande tillverkare av ammunition och ägs av norska staten och det finländska bolaget Patria. Etableringen i Elling är en del av en bredare europeisk upprustning efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Flera länder har tvingats öka sin ammunitionsproduktion efter att förråd tömts, och försvarskoncerner i hela Europa expanderar nu sin kapacitet.

Elling ligger bara några kilometer från kusten mot Kattegatt, där fartyg från den ryska skuggflottan passerar. Oron för sabotage och hybridhot har vuxit i hela Danmark. I september sköt en rysk fregatt nödraketer mot en dansk helikopter utanför Falster. Ingen skadades, men incidenten ledde till en skarp ordväxling mellan länderna. En rysk talesperson har dessutom kallat europeiska fabriker som producerar vapen till Ukraina för potentiella militära mål.

Kort därefter greps två män misstänkta för spioneri mot försvarsbolaget My Defence i Ålborg. Enligt uppgifter ska de ha tagit bilder som misstänks vara avsedda för rysk underrättelsetjänst. Hanne Olesen säger att händelsen förstärker känslan av allvar.

– Jag känner mig klämd i allt detta. Jag vet inte längre om jag kan lita på politikerna, säger hon.

I själva byn är stämningen splittrad. En del invånare välkomnar de nya jobben, andra vill bort. Inne i Elling syns flera skyltar med budskapet ”Til salg”. Småbarnsföräldrarna Pernille Søs Mathiesen och Lucas Mathiesen köpte sin tegelvilla för tre år sedan, men har redan försökt sälja. Hittills utan resultat.

– Mäklarna vill inte ta i försäljningen, säger Pernille.

– Vi hade verkligen inte väntat oss att få ett potentiellt terrormål precis inpå knuten, säger Lucas.

Även boende längs landsvägen känner av etableringen. Svend Erik Christensen berättar att tunga lastbilar nu dundrar förbi dygnet runt. Han och hans fru har flyttat ned sängen till vardagsrummet för att slippa störningarna. Han är inte orolig för ryska attacker, men ser hur rädslan sprider sig bland grannarna.

– Varje gång statsministern dyker upp i tv-rutan och blåser upp hotet, sänker hon värdet på min fastighet, säger han.

Bakgrunden till fabriken är Danmarks snabba upprustning. Efter invasionen av Ukraina har landet ökat försvarsutgifterna kraftigt. I februari 2025 uppmanade statsminister Mette Frederiksen försvarsmakten att ”köpa, köpa, köpa”. Danmark har också tecknat avtal med Ukraina om vapenproduktion på dansk mark.

Flera analytiker menar dock att den danska hotbilden ibland beskrivs i onödigt dramatiska ordalag. Militäranalytikern Peter Viggo Jakobsen vid danska Försvarshögskolan säger att helikopterincidenten vid Falster knappast var en allvarlig händelse.

– Men den danska politiska reaktionen blev extremt kraftig, säger han.

Enligt honom finns det också inrikespolitiska skäl till det hårda tonläget. När stora summor satsas på försvaret samtidigt som andra områden får spara, blir Rysslandspolitiken en viktig fråga för regeringen.

– Det är en vinnarfråga i politiken att ha en hård linje mot Ryssland, säger han.

Forskaren Dorthe Bach Nyemann vid Forsvarsakademiet pekar på Danmarks geografiska förutsättningar. I det danska slättlandskapet är det svårt att bygga militära anläggningar långt från civilbefolkningen.

– Det är kanske inte särskilt troligt att det händer något i Elling. Men vi har kanske varit lite naiva. Vi har inte ens kunnat föreställa oss att vårt eget territorium skulle kunna utsättas för hot, säger hon.

Borgmästaren i Frederikshavn, Jon Andersen, tycker att staten har hanterat byborna dåligt.

– Det är 400 kilometer från Frederikshavn till Köpenhamn, men det känns som 4 000 kilometer från Köpenhamn till Frederikshavn. Människorna i Elling hamnade utanför redan från början, säger han.

Han tror inte att Ryssland kommer att attackera Elling direkt, men menar att hybridkrigföring kan störa samhället på andra sätt, exempelvis genom att blockera dricksvattenförsörjningen eller hacka elnätet. Han hoppas att staten köper ut villorna i säkerhetszonen.

Hanne Olesen vill flytta om hon får ekonomisk kompensation. Hon älskar fortfarande platsen, men känner stark olust. På nätterna händer det att hon ligger vaken och hör helikoptrar passera över trädtopparna.

– Innerst inne tror jag inte att det blir krig. Men det finns en liten gnagande känsla inom mig. Jag undrar om vi börjar närma oss, säger hon.