Karl Dalén: Bilden har blivit en symbol för Trumps USA

Donald Trumps omfattande byggprogram i Washington DC har blivit en het politisk stridsfråga som delar den amerikanska opinionen. Medan presidenten själv framhåller projekten som tecken på handlingskraft, anklagar kritiker honom för att slösa med skattemedel i en tid då vanliga amerikaner kämpar ekonomiskt.

Området runt Vita huset påminner mer om en byggarbetsplats än en nationell symbol. Byggkranar och grävskopor dominerar vyerna runt den ikoniska byggnaden, där arbetare i gula västar rör sig på den uppgrävda marken där det tidigare fanns välskötta gräsmattor. Den frodig grönska som besökare tidigare associerade med presidentresidenset har ersatts av jord, byggmaterial och tung utrustning.

Öster om huvudbyggnaden gapar ett enormt hål där en flygel tidigare stod. Här planeras en stor balsal med sex underjordiska våningar och utrymme för ett militärsjukhus. Norr om Vita huset har en park stängts av för allmänheten och förvandlats till en avlastningsplats för byggmaterial. Söder om byggnaden monteras just nu riggar för en tillfällig kampsportsarena, som ska invigas vid presidentens 80-årsdag den 14 juni.

En bild från nyhetsbyrån Associated Press som dokumenterar byggkaoset har blivit viral och använts flitigt i den politiska debatten. Demokrater och andra kritiker delar före- och efterbilder i sociala medier som bevis på vad de kallar USA:s förfall under Trump. Presidentens anhängare menar däremot att bilderna visar precis motsatsen – en beslutsam ledare som faktiskt får saker gjorda.

Kritiken handlar dock inte enbart om estetiken. I centrum står frågan om prioriteringar och ekonomiskt ansvar. Trump har hittills initierat ett tjugotal byggprojekt runt huvudstaden. Fontänen vid Union Station har nyligen renoverats efter att ha varit ur funktion i tjugo år. Den stora vattenspegeln vid Lincolnmonumentet håller på att målas i blått, närmare bestämt ”American flag blue” som presidenten själv specificerat. I Arlington planeras världens största triumfbåge, hela 76 meter hög – nästan tre gånger högre än Lincolnmonumentet.

Presidenten har även satt siktet på Kennedy Center och inspekterade nyligen skeptiskt pelarna vid Vita husets ingång. Enligt uppgift har han beslutat att dessa ska bytas ut mot mer påkostade pelare i korintisk stil. Under ett kabinettmöte i veckan ägnade Trump tio minuter åt att entusiastiskt beskriva sina byggplaner. ”Jag älskar byggprojekt. Det är mycket spännande”, sade presidenten.

Timingen för dessa ambitiösa projekt väcker dock starka reaktioner. USA:s statsskuld växer samtidigt som inflationen stiger och bensinpriserna ligger på rekordnivåer. Den ekonomiska situationen har delvis sin grund i det konflikt mot Iran som USA och Israel inledde tidigare i år, trots att Trump under valkampanjen lovade att hålla landet utanför militära konflikter.

Presidentens popularitet har sjunkit till rekordlåga nivåer, främst på grund av den ekonomiska utvecklingen. Trump har öppet sagt att han inte tänker på hur vanliga amerikaner drabbas ekonomiskt och att mellanårsvalet i november inte bekymrar honom, så länge Iran hindras från att utveckla kärnvapen. Detta har fått även republikanska senatorer att känna sig obekväma.

I förra veckan vägrade republikansk majoritet i senaten att godkänna en miljard dollar till säkerhetstjänsten Secret Service, pengar som bland annat skulle finansiera de sex underjordiska våningarna under den planerade festsalen. Majoritetsledaren John Thune förklarade att ”det finns fortfarande frågor som behöver besvaras” efter att republikaner lyft bort finansieringen ur ett större lagförslag om migrationspolitik.

Trump hävdar att de underjordiska våningarna är nödvändiga för att stärka säkerheten i Vita huset, med hänvisning till de många attentatsförsök han utsatts för. För konstruktionerna ovan jord har han lovat att använda privata medel, även om detaljerna kring denna finansiering förblir oklara.

En del av presidentens renoveringsprogram kan faktiskt motiveras. Vattenspegeln vid Lincolnmonumentet läcker exempelvis 60 miljoner liter vatten årligen och var i akut behov av åtgärder. Fontänen vid Union Station hade inte fungerat på två decennier. Det har länge funnits önskemål om en större festsal i anslutning till Vita huset, där det största rummet endast rymmer 200 personer. Planer på en triumfbåg någonstans i huvudstaden har diskuterats i över hundra år.

Det som retar kritiker är framför allt omfattningen av projekten och presidentens sätt att kringgå normala beslutsprocesser. Enligt en lag från 1966 måste presidenten inhämta kongressens godkännande för sådana projekt, något Trump har ignorerat. Frågan behandlas nu i domstol.

Medan många kunde acceptera en måttlig triumfbåge på 30 meter, i nivå med Lincolnmonumentet, har Trumps vision om en 76 meter hög koloss väckt stark opposition. Projektet sammanfattar den grundläggande konflikten: är det storslagna byggandet ett uttryck för nationell stolthet och nödvändig förnyelse, eller är det presidentens personliga monument på bekostnad av amerikanska skattebetalare i ekonomiskt pressade tider?

Striden om Washington DC:s framtida utseende har blivit en symbol för djupare meningsskiljaktigheter om presidentmaktens gränser, ekonomiska prioriteringar och vad som faktiskt gör Amerika stort.