Appellationsdomstolen i Paris avkunnar på tisdagen ett domslut som kan bli avgörande för hela Marine Le Pens politiska karriär. Den 57-åriga ledaren för det högerradikala partiet Nationell samling står inför beskedet om huruvida hon kommer att få ställa upp i presidentvalet nästa år eller om hennes ambitioner om att nå Élyséepalatset definitivt är över.

I mars förra året dömdes Le Pen i första instans till fyra års fängelse, varav två år villkorligt, för att ha lett och organiserat ett omfattande fusk med EU-medel. Mellan åren 2004 och 2016 förskingrades enligt domen motsvarande 47 miljoner kronor som var avsedda för assistenter i Europaparlamentet. Pengarna ska i stället ha använts till helt andra ändamål och tjänster inom Frankrike.

Det mest allvarliga för Le Pens politiska framtid var dock inte fängelsestraffet i sig, utan det medföljande förbudet att kandidera i allmänna val under fem års tid. Förbudet trädde i kraft omedelbart, den 31 mars 2025, vilket innebär att det skulle gälla fram till våren 2030 om appellationsdomstolen fastställer straffet.

Presidentvalet i Frankrike är planerat till april 2027, vilket gör tisdagens dom till en skicksalsfråga. Om straffet står fast måste Le Pen vinka adjö till sina drömmar om att bli landets president, åtminstone vid detta tillfälle.

Le Pen själv hävdar att hon inte medvetet gjort något fel och har konsekvent försvarat sig genom att framställa rättegången som politiskt motiverad. I en intervju med fransk tv i förra veckan kommenterade hon situationen med orden: ”Jag kan inte påverka domslutet. Men det kommer att få stora konsekvenser för Frankrikes folk och möjligheten att rösta på den de vill.”

Trots hennes försvar är de flesta politiska bedömare skeptiska till möjligheten att hon skulle frikännas helt. Det finns omfattande bevis för att Le Pen både kände till och godkände det upplägg där EU-medel slussades till andra ändamål än vad de var avsedda för. Däremot spekuleras det i om appellationsdomstolen kan komma att mildra straffet.

En möjlig utväg som diskuterats i politiska kretsar är att förbudet att ställa upp i val skulle kunna reduceras till två år i stället för fem. Det skulle i teorin kunna göra det möjligt för Le Pen att kandidera i 2027 års val, eftersom förbudet började gälla den 31 mars i år. Samtidigt hoppas hennes partikamrater att fängelsestraffet ska omvandlas till ett helt villkorligt straff eller som mest till husarrest med elektronisk fotboja.

Le Pen själv har dock avfärdat tanken på att bedriva en presidentvalskampanj med elektronisk fotboja. ”Jag kan inte vara beroende av att en domare ger sitt tillstånd i förväg så fort jag behöver resa någonstans. Om man är presidentkandidat måste man kunna röra sig fritt. Och det kan man inte med en elektronisk fotboja”, förklarade hon i tv-intervjun.

Hon tillade också: ”Om jag har möjlighet att vara kandidat kommer jag att vara kandidat – under förutsättning att jag kan kampanja.”

Om Le Pen tvingas kliva åt sidan står den 30-årige Jordan Bardella redo att ta över rollen som Nationell samlings presidentkandidat. Bardella, som är partiets ordförande sedan 2022, ses av många som en minst lika stark kandidat. Flera opinionsmätningar visar att han till och med är mer populär än Le Pen, särskilt bland yngre väljare.

Både Le Pen och Bardella ligger stabilt över 30 procent i opinionsmätningarna, mer än tio procentenheter före närmaste utmanare. Detta gör Nationell samling till favoriter inför presidentvalet 2027, där den sittande presidenten Emmanuel Macron inte får ställa upp igen enligt konstitutionen.

Under förstainstansrättegången var Le Pen öppet fientlig mot åklagare och domare, vilket kan ha bidragit till det hårda straffet. Inför appellationsförhandlingarna har hon tonat ned sina angrepp på rättssystemet, vilket enligt några bedömare skulle kunna tala till hennes fördel. I den senaste tv-intervjun kunde hon dock inte låta bli att uttrycka misstro mot myndigheterna.

”Att man gör husrannsakan mot oss en vecka före domslut kan knappast vara en slump”, sade hon med hänvisning till en polisinsats som genomfördes i tisdags förra veckan. Insatsen ägde rum inte bara i Frankrike utan även i Italien, Spanien och flera andra EU-länder.

Razzian riktades mot högerradikala partier som ingick i partigruppen Identitet och demokrati (ID) i EU-parlamentet mellan 2019 och 2024. Nationell samling var ett av de främsta partierna i denna grupp. Utredarna misstänker att omkring 40 miljoner kronor i EU-medel har förskingrats av partierna i gruppen.

Det som är särskilt anmärkningsvärt är att även Jordan Bardella nu riskerar åtal i denna utredning. Även om en rättegång knappast hinner genomföras före presidentvalet 2027, kastar misstankarna en skugga över honom och kan komplicera en eventuell presidentkampanj.

Marine Le Pen tog över partiledarposten i det som då hette Nationella fronten från sin far Jean-Marie Le Pen år 2011. Hon har sedan dess arbetat hårt med att ”normalisera” partiet och ta avstånd från de mest extrema uttrycken som kännetecknade faderns ledarskap. Partiet bytte 2018 namn till Nationell samling som en del av denna strategi.

Le Pen har kandiderat i tre raka presidentval – 2012, 2017 och 2022. I det senaste valet 2022 fick hon 41 procent av rösterna i den andra omgången men förlorade mot Emmanuel Macron. Det var andra gången hon förlorade mot Macron i en presidentvalsduell.

Inför 2027 års val ses hon som favorit, och många bedömare menar att hon har sin bästa chans någonsin att vinna presidentposten. Men allt hänger nu på vad appellationsdomstolen beslutar på tisdagen. För både Le Pen, Nationell samling och den franska politiken i stort kan utgången få långtgående konsekvenser.