Nya detaljer: Trump smugglades ut ur flygplan i cateringbil

Donald Trump användes ett tredje, hemligt flygplan för att lämna Nato-mötet i Turkiet, avslöjar nu nya uppgifter. Presidenten smugglades ombord via en cateringbil i en manöver som påminner om säkerhetsoperationer från tidigare presidenters tid.

Det hela började med att Trump bytte från sitt nya, Qatarsponsrade lyxflygplan till det klassiska Air Force One för hemresan från Nato-mötet. Bytet väckte omedelbart uppmärksamhet och ledde till spekulationer i medierna. Läckor till pressen hävdade att det nya qatariska flygplanet ansågs ha säkerhetsbrister och saknade vissa försvarsfunktioner som det gamla presidentflygplanet är utrustat med.

Trump själv avfärdade dessa uppgifter och förklarade att anledningen till flygplansbytet var att man ville visa upp den nya jumbojetflygplanet på amerikanska militärbaser. Presidenten blev synbart irriterad över att de ursprungliga uppgifterna om säkerhetsbrister nått medierna och inledde en intern jakt på källorna bakom läckorna.

Men nu visar det sig att hela situationen var betydligt mer komplex än vad som först rapporterades. Nya läckor och filmupptagningar från händelsen avslöjar att Trump varken reste med det nya qatariska planet eller med Air Force One. Istället genomfördes en sofistikerad säkerhetsoperation där presidenten i hemlighet förflyttades till ett tredje flygplan.

Filmmaterialet, som nu analyserats av Washington Post, visar den ovanliga manövern i detalj. På ena sidan av flygplanet syns Trump gå ombord och vinka till kamerorna på sedvanligt vis. Samtidigt befann sig på andra sidan ett cateringfordon med en container som lyfts upp till en servicedörr på flygplanet.

Enligt tidningens källor gick Trump i praktiken rakt genom flygplanet och klev in i containern, som därefter sänktes ner till cateringbilen. På nya filmupptagningar kan man sedan se hur en man i kostym lämnar fordonet och går ombord på ett annat jetflygplan, identifierat som ett C-32A.

Ingen av de övriga passagerarna ombord på flygplanet informerades om denna manöver. Bland passagerarna fanns både journalister och tjänstemän från den amerikanska administrationen, som förmodligen trodde att presidenten reste med dem. Flygplanet fungerade i praktiken som ett skenmål, en säkerhetsåtgärd för det fall iranska attentatsplaner skulle genomföras.

Försvarsminister Pete Hegseth reste också med det tredje flygplanet, men till skillnad från presidenten gjorde han det öppet. De båda fortsatte sedan resan tillsammans till London.

Användningen av ett hemligt tredje flygplan för presidentresor är inte helt utan historiska paralleller. Liknande säkerhetsåtgärder har genomförts tidigare, särskilt under omständigheter när hotbilden bedömts som förhöjd. Ett känt exempel är när president Bill Clinton reste till Pakistan, då man använde samma typ av vilseledande taktik för att skydda presidenten.

Den här händelsen kastar ljus över de omfattande säkerhetsarrangemang som omger den amerikanske presidenten vid utlandsresor, särskilt till regioner där hotbilden anses vara hög. Nato-mötet i Turkiet, beläget i en geografiskt känslig region nära flera konfliktområden, krävde uppenbarligen extra säkerhetsåtgärder.

Det faktum att operationen hölls hemlig även för presidentens eget följe understryker allvaret i den bedömda hotbilden. Att Trump och hans säkerhetsteam ansåg det nödvändigt att använda ett skenmålsflygplan tyder på konkreta hotuppgifter, särskilt med tanke på de nämnda iranska attentatsplanerna.

Incidenten väcker också frågor om transparens och kommunikation kring presidentens säkerhet. Samtidigt som allmänhetens rätt till information är viktig, måste säkerhetshänsyn i vissa situationer väga tyngre. Balansgången mellan dessa intressen är en ständig utmaning för varje administration.