Passagerare på lyxkryssning strandsatta – bränslet för dyrt

Passagerarna på lyxkryssningsfartyget Villa Vie Odyssey har blivit strandsatta i Kambodja. Fartyget, som var tänkt att tillbringa flera år på världens hav, ligger nu stilla i hamnstaden Sihanoukville efter att höga bränslepriser skapat ett ekonomiskt underskott hos operatören. I ett uttalande skriver Villa Vie Residences att underskottet har satt den nuvarande affärsmodellen under en ohållbar ekonomisk press.

Det var på tisdagen som passagerarna plötsligt stoppades under det planerade anlöpet. Fartyget skulle ha fortsatt sin långa resa, men i hamnen stod det snart klart att tankning och vidare färd inte längre var möjligt. För passagerarna, som i många fall investerat stora summor för att bo på fartyget under lång tid, kom beskedet som en chock. I nuläget vet ingen hur länge de blir kvar eller om resan över huvud taget kan fortsätta.

Sihanoukville ligger vid Thailandviken och är en av Kambodjas viktigaste hamnar för internationell sjöfart. För ett fartyg på väg mellan Asien och andra världsdelar är staden ett naturligt stopp. Men när rederiet inte kunde täcka bränslekostnaderna blev den planerade anhalten i stället en återvändsgränd.

Villa Vie Residences är ett av de företag som satsar på så kallad residential cruising. Konceptet går ut på att passagerare köper eller hyr en hytt under flera år i stället för att boka en vanlig semesterresa. Villa Vie Odyssey är ett av de få fartyg som faktiskt kommit ut på marknaden med den modellen. Redan innan avgången hade projektet problem. Fartyget blev liggande i Belfast under en längre tid innan det till slut gav sig av, och nu har alltså ekonomin vällt över fartyget långt hemifrån.

Modellen har lockat en växande grupp resenärer, framför allt bland pensionärer och personer som kan arbeta på distans. För många innebär det en möjlighet att sälja hemmet och i praktiken bo på en kryssning som ständigt byter landskap. Men affärsidén bygger på att fartyget är i ständig rörelse, och att passagerarna fortsätter att betala. När driftkostnaderna plötsligt ökar finns ingen traditionell resegaranti att falla tillbaka på.

Höga bränslepriser är ett växande problem för hela sjöfartsnäringen. För kryssningsrederier är bränsle ofta en av de största utgiftsposterna, och prisökningar slår direkt mot marginalerna. Stora internationella rederier kan sprida riskerna över många fartyg och linjer. Mindre aktörer, som baserar sin verksamhet på ett enda fartyg och på förskottsbetalningar, har betydligt mindre spelrum. Ett underskott som uppstår sent i processen kan snabbt bli ett akut problem.

Inom kryssningsbranschen har utvecklingen gått mot allt fler långa och exklusiva resor. Efter pandemin har efterfrågan varit stark, och passagerarna har varit beredda att betala höga priser för unika upplevelser. Samtidigt har flera rederier varnat för stigande kostnader för bränsle, livsmedel och arbetskraft. Bränsletillägg har blivit vanligare på traditionella kryssningar, men för passagerare som köpt en plats på en långtidskryssning är situationen annorlunda. De sitter fast i samma båt som operatören.

Händelsen i Kambodja väcker därför frågor om hållbarheten i hela konceptet med långtidskryssningar. Om passagerarna i förskott finansierar fartygets drift, blir de också de första att drabbas när ekonomin sviktar. I det här fallet handlar det inte bara om en inställd resa, utan om människor som ser fartyget som sitt hem. Flera av passagerarna har berättat att de sålt sina bostäder för att finansiera livet ombord.

Villa Vie Residences har meddelat att man arbetar för att hitta en lösning, men några konkreta besked har ännu inte lämnats. Frågor om vem som ska betala för passagerarnas uppehälle i Kambodja, och hur de i värsta fall ska kunna ta sig hem, är fortfarande obesvarade. Det enda som står klart är att en resa som skulle pågå i flera år har stoppats efter bara en kort tid – inte av vädret, utan av kostnaden för att tanka.

För passagerarna återstår nu en oviss väntan i en hamnstad långt hemifrån. Samtidigt har det som hände i Sihanoukville blivit en symbol för hur snabbt en drömresa kan förvandlas till en ekonomisk och logistisk mardröm.