Smällen mot Trump – så kan Demokraterna påverka politiken nu

Demokraternas återerövring av representanthuset och senaten innebär ett politiskt bakslag för president Donald Trump och förändrar förutsättningarna för resten av mandatperioden. Med kontroll över båda kamrarna får partiet nu möjlighet att blockera stora delar av presidentens agenda – från skattesänkningar till tullpolitik.

Enligt Dag Blanck, seniorprofessor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet, står flera sakfrågor högt på demokraternas prioriteringslista. Skattesänkningar lär stoppas, liksom nya försök att införa tullar mot andra länder. Inom sjukvårdspolitiken vill partiet återställa delar av Obamacare som har löpt ut, och inte minst kommer man att motsätta sig utnämningar av konservativa domare till Högsta domstolen, federala domstolar och appellationsdomstolar.

– Partiet kommer säkert att lägga fram flera av de här förslagen även om de vet att det blir ett veto från presidenten, säger Blanck.

Trump har själv skickat motstridiga signaler om hur han ser på ett samarbete med oppositionen. I en intervju med New York Times säger han att ambitionen är att samarbeta. I en intervju med Fox News beskriver han däremot demokraternas kommande förslag som ”helt vansinniga” och hotar med veto.

Emma Ricknell, statsvetare vid Linnéuniversitetet, är skeptisk till att Trump verkligen kommer att anpassa sig efter det nya maktläget.

– Vi kommer möjligtvis att få se en Donald Trump som måste kompromissa mer. Gör han inte det blir det förstås svårt för Trump-administrationen att driva igenom sin politik som man har gjort hittills, säger hon och fortsätter:

– Men det är sällan det har blivit så i praktiken.

Historien ger visst stöd för hennes tvivel. Under demokraten Barack Obamas sista två år som president, 2015–2017, hade republikanerna majoritet i båda kongressens kammare och blockerade en lång rad förslag. Obama talade upprepade gånger om politiskt dödläge och beskrev det som en uttalad republikansk strategi. Frågan nu är om demokraterna väljer en liknande linje.

En av de mest akuta frågorna blir budgeten. Regeringen och kongressen måste enas om en budgetlag som anger hur mycket pengar staten får spendera. Om parterna inte kommer överens riskerar delar av den federala administrationen att stängas ner, det som kallas government shutdown.

– Det är en situation som är ohållbar i längden, konstaterar Blanck.

Förhandlingarna lär bli både långa och mödosamma och utgången får direkta konsekvenser för den ekonomiska politiken. En nedstängning skulle kunna påverka allt från myndighetsutövning till marknaders förtroende för USA:s styrbarhet.

Utöver budgetfrågan väntas demokraterna använda sin nya makt i kongressen för att granska Trumps administration. Flera utskottsförhör är att vänta, och särskilt försvarsministern Pete Hegseth och hälsoministern Robert F. Kennedy Jr. kan hamna i hetluften.

– Demokraterna kommer säkert att försöka rikta in sig på dem. Vi kommer nog att se många kontroverser, säger Blanck.

Representanthuset har också möjlighet att inleda en ny riksrättsprocess mot presidenten. Blanck är dock tveksam till att det blir verklighet. För att fälla en president krävs två tredjedelars majoritet i senaten, vilket demokraterna inte förfogar över.

– Den stora frågan är huruvida talmannen och demokraterna i representanthuset vill driva processen vidare. Är det värt att satsa på en riksrätt när man vet att det inte finns tillräcklig majoritet i senaten för att fälla Trump? Kanske väljer man att lägga sitt krut på annat motstånd, säger han.

Demokraternas seger förändrar därmed inte bara den inrikespolitiska agendan. Den får också betydelse för USA:s roll internationellt, inte minst inom handelspolitiken där tullfrågan har skapat spänningar med både EU och Kina. Med en kongress som aktivt kan motsätta sig nya tullar får presidenten svårare att ensidigt driva handelspolitik.

Samtidigt påminner utvecklingen om hur skört det politiska systemet i USA kan vara när makten är delad. Utan kompromissvilja riskerar landet att hamna i ett permanent dödläge, med konsekvenser för allt från inhemsk välfärd till global marknadsstabilitet. Frågan är om Trump, som hittills styrt med järnhand, är beredd att anpassa sig – eller om de kommande åren blir en kamp om varje enskild fråga.