Ukrainare om samtalet: ”Gå inte på Putins teater”

På tisdagen hade den norske statsministern Jonas Gahr Støre och Finlands president Alexander Stubb ett telefonsamtal med Rysslands president Vladimir Putin. Samtalet skedde på de nordiska ledarnas initiativ och de uppges ha krävt att fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina ska återupptas. De ska även ha framfört att deras länder fortsätter att stödja Ukraina.

Det är ett ovanligt steg för två Nato-medlemmar som båda gränsar till Ryssland. Diplomatin mellan väst och Ryssland har varit i princip fryst sedan invasionskriget började i februari 2022. Norge och Finland har under hela kriget intagit en tydligt kritisk hållning mot Moskva, men de har samtidigt velat hålla diplomatiska kanaler öppna.

Finlands medlemskap i Nato, som blev verklighet 2023, förändrade den säkerhetspolitiska kartan i norra Europa. Norge har varit medlem i alliansen sedan starten och har en kort men strategiskt viktig gräns mot Ryssland i Arktis. För dessa länder är vad som händer i Ukraina inte en avlägsen konflikt utan en direkt angelägenhet.

På plats i Lviv, som under kriget blivit en tillflyktsort för många internflyktingar från östra och södra Ukraina, har Dagens Nyheter mött människor som ser samtalen med stor skepsis. Många tvivlar på att nordiska ledare kan påverka Vladimir Putin.

– Det är ett spel och mitt budskap till de nordiska ledarna är: Gå inte på Putins teater. Jag vill inte höra dem säga att det varit ”bra, konstruktiva samtal”. De måste ha konkreta frågor och förvänta sig konkreta svar, säger Jaroslav Humenjuk, 59.

Han tror varken att europeiska eller amerikanska ledare kan förändra den ryska presidentens inställning.

En av dem som delar hans uppfattning är Natalja Sjevtjuk, 76. Hon säger att kriget blivit själva kärnan i Putins tillvaro.

– Utan kriget har han inget kvar och nu går det dåligt för honom vid fronten så han kan inte utropa någon seger. Jag tror inte de kan påverka honom. Samtidigt kanske de har andra frågor de vill ta upp, båda länderna gränsar till Ryssland, säger hon.

Även hon ser tisdagens samtal som en positiv signal, om än svag.

– Det ger mig inget hopp, men vi måste fortsätta försöka, säger hon.

Katarina Orenskaja, 29, är inne på liknande tankegångar. Hon tycker att samtalet kan vara ett litet steg i rätt riktning, men betonar att ukrainarna inte kan förlita sig på omvärlden.

– Vi har bara oss själva när det väl kommer till kritan. Samtidigt är det svårt att säga vad som kommer hända när samtalen med USA och Ryssland återupptas. Trump är galen och kan komma med vad som helst, säger hon.

Den yngsta av de intervjuade i Lviv, 19-åriga Taras Ivantjysjyn, beskriver sig själv som en obotlig pessimist. Han tycker att alla försök att stötta Ukraina är värda något, men han tror inte att samtalen med Putin leder någonvart.

– Alla fredssamtal är lite av en cirkus. Trots att Putin nu talar med länder som stöttar Ukraina kommer det nog inte göra så stor skillnad, säger han.

Samtalen mellan de nordiska ledarna och Putin sker i ett läge där kriget gått in i ett nytt skede. Ukrainas motoffensiver har stannat av och Ryssland har pressats tillbaka på vissa håll, samtidigt som striderna är intensiva längs fronten. Internationella fredsförslag har diskuterats flitigt, inte minst efter att Donald Trump åter tagit plats på den globala scenen. Hittills har inga konkreta förhandlingar lett till en vapenvila.

För Norge och Finland är säkerhetsläget i Europa direkt kopplat till det egna närområdet. Båda länderna har stärkt sitt försvar och har under krigets gång blivit viktiga transitländer för militärhjälp till Ukraina. Att deras ledare nu talar direkt med Putin visar att de söker en roll som förmedlare, men frågan är om det finns något att förmedla när parterna fortfarande är långt ifrån varandra.

I Lviv är svaret från många tydligt: Putins mål är inte fred utan att behålla makten. De nordiska ledarna kan kräva återupptagna förhandlingar, men om Ryssland inte är berett att ge upp sina ockupationsmål blir samtalen bara ett spel för galleriet. Trots det tycks de flesta i Lviv delta i en slags hoppfull pragmatism: alla försök måste göras, även om tron på resultat är minimal.