Högt valdeltagande i Israel: ”det viktigaste jag upplevt”

Israels val är så jämnt att utgången är helt öppen. Premiärminister Benjamin Netanyahus högerkoalition ställs mot Gadi Eisenkots oppositionsblock, och inget av blocken har lyckats skaffa sig ett tydligt försprång. Förhandstipset är att det kommer att krävas långa förhandlingar för att något av blocken ska kunna bilda regering.

Flera väljare beskriver valet som avgörande för landets framtid. Ruth Epstein, 81, som röstade på ett av oppositionspartierna, säger till Reuters att det är det viktigaste val hon har upplevt. Restaurangägaren Benny Abraham har däremot lagt sin röst på Netanyahu. ”Han är Israels kung”, säger han till CBS News.

Valdeltagandet ser ut att bli rekordhögt. Med fyra timmar kvar av valdagen hade 66,7 procent av de röstberättigade redan röstat, vilket är fler än det totala valdeltagandet i de tre senaste valen. Den höga uppslutningen vittnar om ett starkt engagemang i en fråga som många väljare upplever som ett vägval.

Valet till knesset är det första sedan Hamas attack den 7 oktober och det efterföljande kriget i Gaza. Det ses därför av många som en folkomröstning om Netanyahu, som under mandatperioden även har fört krig mot Hizbollah i Libanon och riktat attacker mot Iran. Hamas attack, där över 1 200 israeler dödades och omkring 250 fördes till Gaza som gisslan, utlöste en av de blodigaste konflikterna i regionen på decennier. Kriget i Gaza har krävt tiotusentals palestinska liv och lett till en humanitär katastrof, vilket har fått allt fler av Israels allierade att ta avstånd från landets Palestinapolitik.

Netanyahus högerkoalition har skapat djup splittring i det israeliska samhället. Protester mot regeringens politik har varit återkommande, och internationellt har flera viktiga allierade distanserat sig. Utmanaren Gadi Eisenkot, tidigare chef för Israels försvarsmakt, har inför valet tryckt hårt på just dessa frågor. Han har framställt sig som ett tryggt alternativ med en annan syn på hur Israel ska hantera sina internationella relationer. Eisenkot har varnat för att Israels ställning i världen urholkas under Netanyahus ledarskap och har utlovat en ny kurs i politiken mot Gaza.

Valet följs noga även utanför Israels gränser. USA och flera europeiska länder har under kriget uppmanat Israel att skydda civila och släppa in mer humanitärt bistånd i Gaza. Ett regeringsskifte skulle enligt bedömare kunna förändra förutsättningarna för samtalen om vapenvila och förhandlingarna om de gisslan som fortfarande hålls i Gaza.

Under valdagen har rapporter visat att valdeltagandet bland Israels arabiska minoritet ser ut att bli långt högre än vanligt. Det har fått flera högerröster att reagera med oro. ”Det här är en krissituation för högern”, skriver Israels ultranationalistiske finansminister Bezalel Smotrich på X.

Arabernas röster kan komma att avgöra valet, menar bedömare. Israels arabiska befolkning, som utgör omkring en femtedel av invånarna, har historiskt haft ett lägre valdeltagande än den judiska befolkningen. I årets val har mobiliseringen varit påtagligt högre, och i ett val där blocken ligger sida vid sida kan deras röster bli utslagsgivande.

Varken Netanyahus eller Eisenkots block väntas nå de 61 mandat som krävs för egen majoritet i knesset. Det israeliska valsystemet är proportionellt, vilket gör att mindre partier ofta får en nyckelroll i regeringsbildningen. Samarbete med något av de arabiska partierna ses som ytterst osannolikt, men enligt The Guardian har vissa palestinska politiker ändå antytt att de skulle kunna stödja en minoritetsregering för att få bort Netanyahu från makten.

Benjamin Netanyahus Likudparti har under valdagen begärt en förlängning av röstningstiden, något som Gadi Eisenkot motsatte sig. Landets valkommitté har dock meddelat att vallokalerna inte kommer att hålla öppet längre än planerat.

De kommande dagarna väntas präglas av intensiva sonderingar och förhandlingar. Frågan om vem som ska leda Israel är långt ifrån avgjord. Med ett splittrat parlament och två block som vägrar samarbeta kan landet stå inför ännu en period av politisk osäkerhet – i ett läge där säkerhetsläget i regionen är mer skört än på mycket länge.