Valvinnaren i Bulgarien tonar ner den proryska retoriken

Efter åratal av politisk instabilitet ser Bulgarien ut att få en regering med stabil majoritet när Rumen Radevs nybildade parti Progressiva Bulgarien vinner parlamentsvalet med uppskattningsvis 44 procent av rösterna. Detta välkomnande besked för ett land som sedan 2020 präglats av täta regeringsskiften väcker samtidigt frågor om Bulgariens framtida position i EU och förhållande till Ryssland.

Rumen Radev, som så sent som i januari avgick från presidentposten för att kunna leda sitt parti i valet, har tidigare väckt oro med uttalanden som påmint om den ungerske premiärministern Viktor Orbáns retorik. Hans tidigare motstånd mot vapenleveranser till Ukraina och offentliga konflikter med president Volodymyr Zelenskyj har fått många att undra om Bulgarien kan bli ytterligare en bromskloss för EU:s gemensamma Ukrainapolitik.

Men diplomatiska bedömare ser betydande skillnader mellan Radev och Orbán. En högt uppsatt EU-diplomat uttalar sig i tidningen Politico och menar att den bulgariske politikern ”spelar i en helt annan liga” jämfört med sin ungerske kollega, särskilt när det gäller politisk erfarenhet och internationella nätverk.

Den 62-årige Radev har tidigare uttryckt skepsis mot flera EU-initiativ, däribland Bulgariens nyligen genomförda övergång till euron vid årsskiftet. Han har förespråkat diplomatiska lösningar på Ukrainakonflikten och visat intresse för fortsatt import av rysk energi – ståndpunkter som skapat oro i Bryssel.

Under valrörelsens slutskede har dock Radev tonat ned sin kritik mot EU och avfärdat anklagelser om proryska sympatier. ”Jag ser inte vad jag skulle ha för prorysk inställning. Jag har en probulgarisk och proeuropeisk inställning,” förklarade han nyligen för väljarna.

Enligt politiska analytiker beror Radevs framgång i valet främst på hans tydliga antikorruptionsagenda. Kampen mot korruption har blivit en central fråga i bulgarisk politik efter flera skandaler under tidigare regeringar av olika politisk färg. Både socialistiska och nationalistiska makthavare har anklagats för omfattande korruption, vilket har undergrävt förtroendet för etablerade partier.

Söndagens val markerade också slutet på en era i bulgarisk politik när Socialistpartiet, efterföljaren till det kommunistparti som styrde landet under sovjettiden, för första gången misslyckades med att ta sig in i parlamentet. Detta historiska skifte symboliserar landets fortsatta distansering från sitt kommunistiska förflutna.

Bulgarien, som är EU:s fattigaste medlemsland räknat i BNP per capita, står inför stora ekonomiska och sociala utmaningar. Landet på Balkanhalvön, med sina 6,4 miljoner invånare, blev medlem i Nato 2004 och EU 2007. Den nyligen genomförda övergången till euron i januari 2024 var ett betydelsefullt steg i landets europeiska integration, trots att Radev då uttryckte tveksamhet kring beslutet.

Progressiva Bulgariens valseger representerar en betydande förändring i landets politiska landskap. Som ett helt nybildat parti har det lyckats vinna väljarnas förtroende med löften om reformer och förnyelse. Med egen majoritet i parlamentet får Radev nu möjlighet att implementera sin politik utan de komplicerade koalitionsförhandlingar som har präglat bulgarisk politik under senare år.

Omvärlden kommer nu att noggrant följa hur Radev balanserar sina tidigare uttalanden med den politiska verkligheten som regeringschef. Särskilt intressant blir Bulgariens framtida hållning i EU-samarbetet och positionen i konflikten mellan Ryssland och Ukraina, där landet geografiskt och historiskt befinner sig i skärningspunkten mellan öst och väst.