Tre tips – så kan du utmana bankerna

Riksbanken, Sveriges centralbank, har höjt styrräntan till 2 procent. Beslutet får snabbt effekt för svenska bolånetagare, eftersom de flesta hushåll har rörlig boränta. Redan nu har Handelsbanken och Swedbank – två av landets största banker – höjt sina rörliga boräntor med 0,25 procentenheter. Mycket talar för att fler aktörer följer efter. Höjningen kommer mot bakgrund av den höga inflationen, och centralbanken har signalerat att ytterligare åtstramningar kan vara att vänta.

För den med ett bolån på 3 miljoner kronor innebär en höjning med 0,25 procentenheter en ökad räntekostnad med 7 500 kronor per år före skatt. Efter skattereduktion blir nettokostnaden lägre, men ändå märkbar för många hushåll.

Högre räntor brukar också förbättra bankernas lönsamhet. I Finansinspektionens bankbarometer, som presenterades i veckan, framgår att bankernas räntenetto – det vill säga skillnaden mellan vad bankerna tjänar på utlåning och vad de betalar för inlåning – växer när ränteläget stiger. I juli i år låg räntenettot på 56 miljarder kronor. För fem år sedan, när räntorna var betydligt lägre, uppgick det till 34 miljarder kronor.

– Så har det varit historiskt. Då är det ett bra tillfälle som kund att se över sina bolåneräntor och sparräntor, säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen.

Hon uppmanar konsumenter att vara aktiva och ifrågasätta de priser och erbjudanden som bankerna ger. Att jämföra med andra aktörer är ett sätt att få bättre villkor.

Bankbarometern visar också att den svenska bankmarknaden är starkt koncentrerad. Sju banker står för mer än 80 procent av utlåningen till allmänheten. Storbankerna ökade sina marknadsandelar något under första halvåret i år jämfört med sista halvåret i fjol. Samtidigt har bankernas lönsamhet legat på relativt liknande nivåer de senaste åren, men svenska bankers lönsamhet är högre än genomsnittet bland europeiska banker. Enligt Langemark visar det att kunderna har möjlighet att förhandla till sig bättre villkor.

Hon pekar på tre områden där det går att agera: bolåneräntan, sparräntan och fondavgifterna.

Den som har bolån bör minst en gång per år jämföra sin ränta med andra bankers snitträntor. Nästa steg är att kontakta sin bank och fråga varför man har den ränta man har, och om den kan sänkas. Om det inte räcker kan man vända sig till andra banker och höra vilka erbjudanden de har.

Samma strategi gäller för sparkonton. Många hushåll har stora tillgångar på konton med ingen eller mycket låg ränta. Det finns alternativ hos andra banker med betydligt högre ränta och statlig insättningsgaranti, som skyddar pengarna upp till 1 050 000 kronor per bank. På Konsumenternas bank- och finansbyrå kan man jämföra räntor hos olika aktörer.

Det tredje området är fondavgifterna. Avgiften för fondförvaltning dras direkt från fonden, vilket gör att många sparare inte ser vad de faktiskt betalar. Enligt Langemark har många sparare sina fonder hos storbankerna, ofta i aktivt förvaltade fonder som är dyrare än andra alternativ. En fond med högre avgift måste prestera bättre för att motivera priset, men många fonder har svårt att klara det.

– Problemet är att många fonder har svårt att göra det. Så att se till att du inte betalar för mycket för fonder som inte levererar det de säger sig göra, råder Moa Langemark.

För den som vill minska sina kostnader kan indexfonder vara ett alternativ. De följer ett marknadsindex, gör inga egna aktieval och har lägre avgifter än många aktivt förvaltade fonder.

Sammantaget innebär det högre ränteläget att bankernas intäkter ökar. Men det betyder inte att kunderna måste acceptera sämre villkor. Genom att se över bolån, sparande och fondavgifter kan hushåll pressa sina kostnader – oavsett hur Riksbanken agerar framöver.