Kongressledamot i USA hotade med åtal mot journaliststudent: ”En obehaglig situation”

I samband med en politisk debatt inför mellanårsvalet i utkanten av Washington krävde den republikanske kongressledamoten Andy Harris att den 22-åriga journaliststudenten Cat Murphy skulle stänga av inspelningen. Murphy hänvisade till sin rätt att vara på en allmän plats. Harris höjde rösten, bad henne lämna och hotade med åtal.

Dagen därpå träffar Dagens Nyheter Cat Murphy på Capital News Service, den studentdrivna nyhetsbyrån som leds av lärare vid University of Maryland. Redaktionen ligger på Capitol Hill, granne med kongressen och Högsta domstolen. Murphy säger att situationen var obehaglig, men att hon inte tar påhoppet personligt och kommer att fortsätta bevaka Harris.

Christi Parsons undervisar i journalistik vid Phillip Merrill College of Journalism vid University of Maryland. Hon har lång erfarenhet som politisk reporter och bevakade Barack Obama från tiden som okänd senator till Vita huset. Hon säger att hon aldrig varit med om att en senior kongressledamot uppträtt hotfullt mot en journalist, i synnerhet en ung student. Hon kallar händelsen en akutsituation: ”Vi har nu hamnat på en ny nivå.”

Hotet mot Cat Murphy ses som ett tecken på att retoriken mot medierna har spridits från högsta politiska nivå. Under de senaste åren har journalister i USA mötts av allt från verbala angrepp till beslag, stämningar och hot om rättsliga åtgärder. Amerikanska journalistutbildningar har därför förstärkt inslagen om fysisk säkerhet och skydd av material och källor.

Jameel Jaffer är chef för Knight First Amendment Institute vid Columbia Law School i New York. Han påminner om att spänningen mellan statens intressen och yttrandefriheten är inbyggd i det amerikanska systemet. Flera presidenter, bland dem George W. Bush och Barack Obama, har kritiserats för inskränkningar av yttrandefriheten. Men ingen president i modern tid har varit lika fientlig mot pressfriheten som Donald Trump, säger Jaffer.

Trumps nomineringar till Högsta domstolen kan få långvariga effekter eftersom domarna sitter på livstid. Lägre instanser har ofta dömt till journalisters fördel, medan Högsta domstolen i högre grad har betonat ekonomisk frihet och jämställt kampanjfinansiering med yttrandefrihet. Politiseringen av myndigheter har eskalerat under Trump. Tv-bolag har sett att sändningstillstånd kan ifrågasättas om de inte är följsamma.

Ett konkret exempel är CBS, som köptes upp av produktionsbolaget Skydance. Efter uppköpet byttes den redaktionella ledningen ut och flera journalister lämnade kanalen. En av dem är John Dickerson, tidigare nyhetsankare för CBS Evening News. Han säger att hoten mot medierna, exempelvis tv-licenserna, har en avskräckande effekt, särskilt när många medier har det ekonomiskt svårt. Dickerson skriver nu för The Atlantic och Substack och ser det som en medborgerlig plikt att följa nyheterna.

Marc Lotter, programledare på den högerprofilerade kabelkanalen Newsmax, ser annorlunda på utvecklingen. Han menar att mångfalden av mediealternativ är positiv. Lotter började som lokalreporter och arbetade senare med politisk kommunikation, bland annat för Mike Pence och Trumps presidentvalskampanj 2020. Han är öppen med sin bakgrund och säger att ”neutrala” medier är ett relativt nytt fenomen i USA. ”Fake news” är inte ett begrepp han skulle använda, men stämningskulturen påverkar även hans arbete: tidigare dubbelkollade han uppgifter för att vara korrekt, nu för att undvika att bli stämd.

Trots det hårda klimatet finns tecken på en vändning. Enligt Gallup tror nu en tredjedel av vuxna amerikaner att press, radio och tv rapporterar sanningsenligt och fullständigt, en ökning från 28 procent året innan. Bland republikanska väljare är förtroendet 22 procent, att jämföra med 8 procent föregående år. Det är första gången på 15 år som förtroendet ökar.

Pressfrihetsorganisationer varnar för att en ny administration kan frestas att behålla restriktioner som införts under Trump. De vill se lagstiftning som stärker källskyddet och utvidgar journalisters rätt till information. Bland unga journalister finns en växande grupp som ser sig som aktivister. Christi Parsons råd till studenterna är att börja som vanliga reportrar, inte opinionsbildare.

Cat Murphy vill att människor på båda sidor ska kunna lita på det hon rapporterar. Men i dagens klimat, säger hon, finns det situationer där det inte finns någon ”rättvis balans”. Man måste slå tillbaka hårdare och stå upp för det som är sant. Hon tycker att mycket av den gamla journalistiken inte fungerar – nya format och plattformar krävs för att möta publiken där den befinner sig.