Ledare: Nu kom ett tungt besked från tyngdlyftningsvärlden – som glömmer bort principer av vikt

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes har idrottsvärlden tvingats hantera en svår fråga: Hur ska man förhålla sig till ett land som angriper en granne samtidigt som det fortsätter att vara en aktör inom internationell idrott? Kritiker menar att svaret alltför ofta styrs av pengar snarare än principer. Ryssland har stängts ute från stora delar av västvärldens idrottssamarbete, men samtidigt fått behålla inflytande i flera förbund och fortsatt tillåtits arrangera mästerskap.

Ukrainska idrottare har betalat ett högt pris sedan krigets början. Landets idrottsministerium har dokumenterat ett stort antal idrottare som dödats vid fronten eller i ryska attacker mot civila mål. Många kom från regioner som Donetsk, Luhansk, Charkiv och Zaporizjzja, där striderna varit som hårdast. Flera var lovande talanger i olympiska grenar, andra var etablerade mästare som valt att ansluta sig till försvaret. Deras död har väckt sorg och ilska i Ukraina, men också krav på att idrottsvärlden ska ta ställning.

Internationella olympiska kommittén, IOK, rekommenderade 2022 att ryska och belarusiska idrottare skulle stängas av från internationella tävlingar. Men redan året därpå ändrades linjen. Ryska och belarusiska idrottare fick tävla som neutrala, utan flagga och nationalsång, under vissa villkor. Beslutet motiverades med att idrottare inte ska straffas för sina regeringars handlingar. Ukraina och flera västländer kritiserade beslutet skarpt. För ukrainsk del handlade det inte om neutralitet, utan om att Ryssland använder idrotten som en del av sin propagandakrigföring.

Inom flera sporter har Ryssland behållit en stark ställning. Internationella boxningsförbundet, IBA, som länge haft nära band till Kreml och leds av ryssen Umar Kremlev, har varit avstängt av IOK på grund av styrningsproblem. Trots det har förbundet fortsatt att fungera som en plattform för ryska idrottare och ryska intressen. Även inom judo, schack och kampsport finns förbund med ledningar som haft goda relationer till Moskva. Det har skapat en splittring inom idrottsrörelsen: vissa förbund följer IOK:s rekommendationer, andra gör det inte.

Pengar är en central del av förklaringen. Ryska energibolag och oligarker har under lång tid finansierat internationella idrottsförbund, antingen genom sponsring, bidrag eller direktstöd. För mindre förbund kan dessa intäkter vara avgörande för överlevnad. Det skapar ett incitament att tona ned politiska frågor och undvika konfrontation med Ryssland. Samtidigt har flera västliga sponsorer valt att lämna sammanhang där ryska aktörer finns kvar. I stället har nya finansiärer vuxit fram i Kina, Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Idrottens geopolitiska karta ritas därmed om i en riktning som oroar många bedömare.

Ukraina har uppmanat till total bojkott av Ryssland inom all internationell idrott. Landets idrottsminister har varnat för att ryska arrangemang ger Kreml en möjlighet att normalisera invasionen och framställa sig som en legitim värd för globala evenemang. Att hålla ett världsmästerskap i Ryssland, menar Kyiv, är inte en neutral idrottshändelse. Det är ett politiskt utspel. Även om idrottare inte bär ansvar för sina regeringars beslut, blir arenorna en del av en större maktkamp.

Motståndet bland idrottare har vuxit. Flera ukrainska och internationella tävlande har vägrat att möta ryska motståndare eller krävt att förbund ska utesluta Ryssland. Vissa evenemang har flyttats till andra länder efter påtryckningar. Men besluten är ofta långsamma och motstridiga. Det saknas en gemensam hållning, och varje sport hanterar frågan på sitt eget sätt. Det gör att Ryssland fortfarande kan hitta vägar in i internationella sammanhang, trots kriget.

Frågan om Rysslands plats i idrottsvärlden är långt ifrån löst. Medan kriget fortsätter i Ukraina pågår förhandlingar och omröstningar i idrottens korridorer. För ukrainska idrottare är insatsen livet självt. För internationella förbund handlar det om intäkter, medlemsländer och framtida inflytande. Kritiken är tydlig: så länge pengar väger tyngre än människoliv kommer Ryssland att kunna använda idrotten som ett politiskt verktyg. Och risken är att auktoritära stater får allt större makt över den globala idrottsrörelsen.