Lisa Magnusson: Kommer din tonåring dricka på halloween? Siffrorna talar sitt tydliga språk

Systembolagets nya undersökning visar på en påtaglig klyfta mellan föräldrars och tonåringars bild av drickandet under höstlovet. Höstlovet infaller i Sverige kring allhelgonahelgen och är för många ungdomar en vecka med mycket fritid. Nästan hälften av de tillfrågade ungdomarna, 49 procent, uppger att de tror att de kommer att dricka alkohol under ledigheten. Samtidigt är 78 procent av föräldrarna övertygade om att just deras barn inte kommer att göra det. Och 79 procent av föräldrarna svarar att det säkerligen kommer att drickas en hel del bland tonåringar i allmänhet under höstlovet.

Siffrorna går inte ihop. De är ett tydligt exempel på det som brukar kallas Lake Wobegon-effekten, efter den amerikanske radioprofilen Garrison Keillors påhittade lilla stad där alla kvinnor är starka, alla män ser bra ut och alla barn är över genomsnittet. Inom psykologin beskriver effekten människors väl belagda tendens att överskatta sig själva och sina närmaste. Precis som de flesta bilförare tror att de kör bättre än genomsnittet, tror många föräldrar att deras eget barn är mindre utsatt än andras.

Systembolaget har en särställning i det svenska samhället. Det statliga bolaget har monopol på detaljförsäljning av alkoholdrycker över 3,5 volymprocent, med uppgift att begränsa alkoholskadorna. Det görs bland annat genom en 20-årsgräns, begränsade öppettider och ett sortiment utan säljfrämjande kampanjer. Att undersökningen kommer från Systembolaget ger siffrorna särskild tyngd i den svenska alkoholpolitiska debatten. Bolaget fungerar i praktiken som en av de viktigaste källorna till kunskap om hur alkoholvanorna i Sverige utvecklas.

Inför höstlovet har flera länsstyrelser uppmanat föräldrar att vara tydliga ”nejsägare” när det gäller ungdomars drickande. Budskapet tycks dock ha svårt att nå ända fram. Nästan åtta av tio föräldrar tror att det kommer att drickas bland tonåringar i allmänhet, men lika många är övertygade om att det inte gäller det egna barnet. Den diskrepansen är central. Om varje förälder tror att det är andras barn som dricker, blir ingen vuxen särskilt närvarande när festen väl äger rum. Länsstyrelsernas informationsinsatser inför loven är ett återkommande inslag i det alkoholförebyggande arbetet, men undersökningen visar att det finns en gräns för hur mycket allmänna uppmaningar biter när föräldrar ska bedöma den egna familjen.

En delförklaring kan finnas i hur olika generationer ser på höstlovet. I undersökningen associerar en majoritet av de vuxna den lediga veckan med ”bus eller godis” och ett traditionellt halloweenfirande. Tonåringarna förknippar i stället högtiden med fest. Halloween har under senare år vuxit till en allt starkare tradition i Sverige, med utklädning, fester och sociala sammankomster. För många ungdomar har höstlovet därmed blivit en egen social arena, ofta med alkohol i centrum. Att högtiden kommer från USA och är relativt ny i Sverige gör att vuxna och unga inte alltid delar samma bild av vad den innebär.

I ett längre perspektiv har ungas alkoholkonsumtion i Sverige minskat. Mätningar från bland annat Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, visar att fylleriet bland unga har sjunkit sedan början av 2000-talet. Men en övergripande trend döljer lokala variationer och enskilda tillfällen. Lovveckor och helger är fortfarande perioder då många ungdomar testar gränser, ofta långt från föräldrarnas insyn. Just den här generationen har dessutom vuxit upp under pandemins isolering, med inställda fester, distansundervisning och begränsade möjligheter att umgås. Flera debattörer har därför noterat att unga nu på många sätt återupptäcker festandet, men med mindre vana av alkoholens effekter.

På Dagens Nyheters ledarsida har Lisa Magnusson kommenterat undersökningen och kopplat den till föräldrars övertro. Hon skriver att det är glädjande att pandemigenerationen har upptäckt festandet, men att föräldrar behöver vara beredda att hjälpa till när något går snett – även om de tror att det bara gäller andras barn. Hennes slutsats är att sannolikheten är hög att många av de 49 procent av ungdomarna som planerar att dricka under lovet kommer att behöva vuxen hjälp. Och risken är, som undersökningen visar, att den hjälpen uteblir just för att föräldrarna är övertygade om att det egna barnet inte ingår i statistiken.