Den utdragna regeringsbildningen har fått många att tappa hoppet, men Dagens Nyheters ledarredaktion påminner om att valet i första hand handlade om sakpolitik. I en ny huvudledare skriver redaktionen att eftervalsperioden i viss mån har haft formen av en såpopera, med återkommande karaktärer som ständigt hittar nya vägar till konflikter och uppgörelser. Ändå finns det flera politikområden där svenska folket har uttryckt en tydlig vilja. Redaktionen, som beskriver sig som oberoende liberal, lyfter fram fyra sådana områden: migrationspolitik, integrationspolitik, klimatpolitik och biståndspolitik.
Det första området är migrationspolitiken. Den avgående Tidöregeringen, där Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ingick med Sverigedemokraterna som stödparti, förde en utvisningspolitik som inte stöttades av en majoritet av väljarna. Rubriker om splittrade familjer, sjukvårdspersonal som tvingats lämna Sverige och tvångsutvisningar av barn bidrog troligen till valutgången. Oppositionen har nu majoritet i riksdagen och använder den för att försöka stoppa utvisningarna av tonåringar. Enligt DN:s ledarredaktion är detta en kursändring som måste fullföljas.
Integrationspolitiken är nära sammankopplad med migrationspolitiken. Sverige kan nu gå från att kasta ut människor till att hjälpa in dem i samhället, skriver DN. Sverigedemokraterna har under mandatperioden velat ha en kravbaserad politik utan integrationssatsningar och har varit emot att avsätta pengar till integration. Flera av Tidöpartierna har i debatten beskrivit åtgärder mot segregation som ”tvångsblandning”. DN menar att en negativ ton om invandrare i allmänhet har fått splittra landet. En ny regering bör i stället verka för att läka Sverige, få fler i arbete och erbjuda en väg in i samhället.
Klimatpolitiken är ett tredje politikområde där DN ser behov av en ny riktning. Efter Tidöåren är Sverige längre från att klara klimatmålen än före. Sveriges nordiska grannländer ligger före i elektrifieringen av fordonsflottan. Inför valet var det få partier som ville erkänna att EU-krav skulle höja drivmedelspriserna. DN efterfrågar nu ett slut på bränslepopulismen och en politik som säkrar ny elproduktion, får elektrifieringen att ta fart och tar med hela Sverige i omställningen. Det handlar inte bara om enskilda styrmedel utan om att skapa en långsiktigt hållbar klimatpolitik.
Biståndspolitiken har under den senaste mandatperioden genomgått en omdaning, enligt DN. Ett avtal som stärkte Somalias premiärminister, en person som beskrivs som korrupt och Hamas-stödjande, lyfts fram som ett exempel på en tveksam utveckling. Samtidigt har stödorganisationer som hjälper hungrande barn i Etiopien fått plötsliga nedskärningar, utan att alternativa givare först identifierats. Biståndet har också minskat av populistiska skäl. Efter valet finns en majoritet för att lägga om kursen i svensk biståndspolitik, skriver DN. Somalia och Etiopien är länder i Afrikas horn som under lång tid har varit centrala mottagare av svenskt bistånd, och förändringar i stödet får snabba konsekvenser för utsatta människor i en redan instabil region.
Det finns förstås fler politikområden som ett nytt regeringssamarbete måste hantera. Men de fyra nämnda frågorna visar att det finns en klar möjlighet att byta riktning. De handlar i grunden om vilket Sverige väljarna vill ha. Enligt DN:s ledarredaktion är det också sakområden där svenska folket har röstat för en förändring. Frågan är nu om de partier som ska bilda regering förmår att lyssna på det beskedet.
