Demokraterna har tagit hem en historisk seger i Texas senatsval. För första gången på nästan 40 år får delstaten en demokratisk senator. Glädjen var stor bland anhängare som samlats på en valvaka i Austin, där flera unga beskrev segern som både historisk och efterlängtad – något de väntat på i hela sitt liv. På den republikanska sidan råder chock.
Vicepresident JD Vance pekar på kriget mot Iran som den främsta orsaken till nederlaget. President Donald Trump instämmer i att konflikten bidrog. Republikaner i Texas lyfter också fram Trumps impopularitet och ett uttalande från en av partiets kandidater i delstaten, som sagt att utlänningar håller på att ta över.
Ytterligare en förklaring har dykt upp i debatten: valresultatet påverkades av nya väljare som röstar ”fel”. En kvinna på valvakan i Austin, som Svenska Dagbladet talat med, säger att många människor har flyttat till Texas från andra delar av landet och drivit delstaten vänsterut. Hon menar att Demokraterna nu kommer att föra extrem politik. Själv har hon flyttat från Minnesota till Texas, men säger att hon inte gillade vänsterpolitiken där. Nu funderar hon på att dra vidare.
Liknande resonemang har hörts i Sverige. I september förlorade Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – valet, samtidigt som SD backade för första gången i ett riksdagsval. Då diskuterade sverigedemokrater, men även en del andra högerprofiler, att nya medborgare hade spelat en avgörande roll på ett sätt som missgynnat högern. Utrikes födda röstar i högre utsträckning vänster, enligt den beskrivningen. Tydligast var Kent Ekeroth, SD:s toppnamn i Dalarna, som menade att landet nu skulle ta ”en helt annan riktning än vad svenskarna själva hade valt”.
Kritiker menar att syftet med den typen av utspel är att sprida bilden av att valet har kapats av väljare som inte hör hemma på platsen, och vars röster därför inte är lika legitima. På så sätt läggs skulden för förlusten på utpekade grupper snarare än på politiken. Retoriken vittnar om en statisk syn på både politik och människor, där det inte anses lönt att försöka övertyga väljare att rösta annorlunda nästa gång. Liknande mönster har setts i andra länder där befolkningsförändringar och migration blivit politiska stridsfrågor.
Demokraterna har under flera valcykler försökt utmana republikanerna i Texas, bland annat genom att mobilisera unga väljare och den snabbt växande latino-befolkningen. Hittills har satsningarna gett begränsade resultat, men årets val kan vara en vändpunkt. Texas är USA:s näst folkrikaste delstat och har länge betraktats som en stark fästning för republikanerna. Senast en demokrat valdes till senaten från Texas var 1988, då Lloyd Bentsen omvaldes. Delstaten har dock genomgått stora demografiska förändringar. Inflyttning från andra delstater, inte minst från områden med en mer liberal politisk kultur, har successivt förändrat väljarbasen. Austin, huvudstaden, är sedan länge ett liberalt centrum i ett annars konservativt präglat Texas. Även de snabbt växande storstadsområdena kring Houston, Dallas och San Antonio har blivit allt viktigare för demokraterna.
Med sina 40 elektorsröster är Texas en av de viktigaste delstaterna i presidentvalet. Att demokraterna nu tar en senatsplats kan därför få betydelse långt bortom delstatsgränserna. En demokratisk senator från Texas skulle stärka partiets ställning i kongressen och ge nytt hopp åt strateger som länge velat göra delstaten konkurrenskraftig. För republikanerna väcker resultatet frågor om hur en väljarbas som länge ansetts trygg kunde brista.
Frågan är vad segern betyder på längre sikt. Demokraterna har tidigare satsat stora resurser i Texas utan att lyckas, och den republikanska dominansen har varit svår att rubba. Men med en allt yngre och mer mångfaldig befolkning, tillsammans med en växande inflyttning från andra delstater, har förutsättningarna förändrats. Enligt valanalytiker är det ännu för tidigt att tala om ett bestående skifte, men symbolvärdet är stort. Debatten om väljarnas sammansättning och valets legitimitet lär därför fortsätta, både i USA och i Sverige.
