Åkesson: ”Egocentriska, självutnämnda idéväktare”

Debatten om vad som gör en människa till svensk har under en tid pågått inom Sverigedemokraterna, både internt och i sociala medier. Nu väljer partiledaren Jimmie Åkesson att kliva in och ta ställning med kraftfull kritik mot den etnonationalistiska synen. I en debattartikel i Expressen skriver han att etnicitet inte definierar svenskhet och att de som hävdar det ”inte kommer någonstans”.

Bakgrunden är en infekterad konflikt där två av partiets mest framträdande namn stått mot varandra. Å ena sidan finns Mattias Karlsson, som företräder en kulturnationalistisk linje. Enligt denna är svenskhet inte beroende av ursprung utan av språk, identitet, lojalitet och kultur. Å andra sidan finns Richard Jomshof, som argumenterat för en etnonationalistisk syn där svenskhet knyts till etniskt ursprung. Jomshof har bland annat beskrivit det svenska folket som en urfolksbefolkning.

Åkesson har hittills hållit sig utanför debatten, men i sitt inlägg gör han nu klart var partiledningen står. Han hänvisar till den linje som sedan länge finns inskriven i SD:s principprogram: öppen svenskhet. Det innebär att den som talar flytande svenska, uppfattar sig som svensk och känner en starkare lojalitet med Sverige än med något annat land ska kunna räknas som svensk, oavsett etnisk bakgrund.

Partiordföranden skriver att han förstår att frågan väcker diskussion i ett parti med nationalistisk grundsyn, men han är tydlig med att de som inte accepterar definitionen har valt att lämna partiet. Han nämner särskilt Nationaldemokraterna och Alternativ för Sverige som exempel på grupper där en etnonationalistisk hållning fått större utrymme. Där, menar Åkesson, ser man svenskhet som något man föds till och inte något man kan bli. Den uppfattningen tar han nu politiskt avstånd från.

”Det är således medborgarskapet som är politiskt intressant. Individers fysiska egenskaper är det inte”, skriver Åkesson.

Utöver sakfrågan riktar han även skarp kritik mot de inom partiet som ifrågasätter den kompromisslinje som partiledningen driver. Han talar om ”egocentriska, självutnämnda idéväktare” och menar att de inte har något att komma med. ”Ärligt talat, vad fan har ni själva åstadkommit?”, frågar han retoriskt.

DN har sökt Richard Jomshof för en kommentar, men utan resultat.

Det politiska spelet bakom utspelet är värt att uppmärksamma. Sverigedemokraterna befinner sig i en fas där partiet vill framstå som regeringsdugligt och ansvarstagande. En öppen, kulturell definition av svenskhet underlättar samarbete med andra partier och gör det svårare för motståndare att stämpla partiet som rasistiskt. Samtidigt finns en stark falang inom partiet och dess sympatisörer som lockas av en mer sluten syn på nationstillhörighet. Åkessons utspel kan därför läsas som ett försök att tydliggöra maktlinjerna och slå vakt om partiledningens auktoritet.

Frågan om svenskhet är inte unik för SD. Liknande diskussioner pågår inom högerpopulistiska partier i hela Europa, där begrepp som nationalitet, kultur och integration kontinuerligt omförhandlas. Att partiledaren nu väljer att formulera sig så pass hårt visar att han anser att frågan är avgörande för partiets framtid.

Debatten har också en tydlig koppling till den bredare migrationspolitiken. SD har under lång tid drivit krav på hårdare regler för medborgarskap och språkkrav, men vill samtidigt öppna för att människor som invandrat ska kunna bli en del av den svenska nationen. Det är en balansgång som kräver tydliga markeringar, och Åkessons inlägg kan ses som ett sätt att etablera en officiell partilinje som inte lämnar utrymme för alternativa tolkningar.

Huruvida utspelet kommer att tysta debatten inom partiet återstår att se. Jomshof har ännu inte kommenterat, och frågan har visat sig vara seglivad. Oavsett utgång innebär Åkessons markering att SD:s ledning nu har positionerat sig tydligt mot etnonationalismen, vilket sänder en signal både till partiets medlemmar och till en bredare allmänhet.