De undersöker om minipark vid Fridhemsplan kan minska hjärnstress

Fridhemsgatan vid Fridhemsplan i Stockholm är känd som en av stadens mest utmanande platser. Den oroliga stadsbilden domineras av intensiv trafik, färgskalan sträcker sig från mellanbrunt till avgasgrått, och de som passerar genom området bombarderas konstant med intryck. Men det är just dessa egenskaper som gör platsen idealisk för ett omfattande forskningsprojekt om hur stadsmiljö påverkar människors hjärnor.

Forskningsprojektet Neuroarkitektur i urban kontext har som mål att undersöka hur högintensiva stadsmiljöer påverkar våra hjärnor och om grönska kan ge sinnet en nödvändig andningspaus. Projektet är ett samarbete mellan forskningsinstitutet Rise, University College London och Alecta Fastigheter, och finansieras av myndigheten Formas.

Isabelle Sjövall, hjärnforskare inom fältet neurodesign på Rise, förklarar att platsen medvetet valts för sin belastande karaktär. Hon beskriver hur området skapar mycket stressrespons i kroppen. Korta stressorer är inget problem i sig, men när de pågår under längre tid får nervsystemet aldrig möjlighet att återhämta sig.

När människor översköljs av stimuli blir det svårt för hjärnan att hålla koll på alla intryck, vilket driver på produktionen av olika typer av stresshormoner. På längre sikt kan detta även påverka den mentala hälsan negativt. Det är dessa mekanismer som forskarna nu vill förstå bättre.

Inom ramen för projektet anläggs en temporär minipark med hjälp av 90 pallkragar direkt intill trottoaren längs Fridhemsgatan. Den 200 kvadratmeter stora asfaltsoasen kommer att innehålla 30 olika växtarter, ett designval som är allt annat än slumpmässigt.

Forskning visar att grönska fungerar som en sorts medicin mot stresspåslag. Men även om kopplingen mellan natur och stressreduktion är känd sedan tidigare, är de bakomliggande mekanismerna fortfarande inte helt kartlagda. Det är just dessa processer som forskarna nu undersöker.

Isabelle Sjövall betonar vikten av biodiversitet när det gäller planteringarna. Att ha så många olika växter som möjligt är kopplat till större stressreduktion eftersom det signalerar till hjärnan att det rör sig om en näringsrik miljö. Variationen i sig talar till våra hjärnor på ett positivt sätt.

Genom miniparken kommer det att löpa en slingrande stig, vilket inte bara är ett estetiskt grepp. Maria Börtemark, chef för stadsutveckling på Alecta Fastigheter, förklarar att det är ett medvetet designval som enligt forskning aktiverar hjärnans lugn- och ro-system.

Innan bygget av parken påbörjades genomfördes intervjuer med förbipasserande som fick svara på enkätfrågor om hur de upplevde platsen. Arkitekten Camilla Berggren-Tarrodi, som leder projektet, berättar att respondenterna inte var särskilt positiva i sina svar. Efter sommaren kommer en ny mätning att genomföras på samma plats, och resultaten kommer sedan att jämföras.

Tanken är att resultaten ska kunna ge vägledning kring hur olika designval i stadsmiljö påverkar människors hjärnor och välbefinnande. Förhoppningen är att man i förlängningen ska kunna förbättra människors hjärnhälsa genom smartare stadsplanering.

Camilla Berggren-Tarrodi påpekar att dessa frågor sällan kommer i fokus vid stadsplanering. Det är ofta andra faktorer som styr, såsom parkeringsmått och vändradier för fordon. Hon hoppas att kunskaperna från projektet ska kunna användas när man utformar alla typer av platser i en stad.

Även om det krävs en större investering från början när man utformar miljöer med mer omsorg, kan man få tillbaka den i form av förbättrad folkhälsa, menar hon. Det är en långsiktig vinst både för individer och samhället i stort.

Isabelle Sjövall betonar att städer inte är dåliga i sig. Tvärtom erbjuder de fantastiska möjligheter med närhet till kultur, arbete, vård och mänskliga möten. Men trycket på nervsystemet blir högt. Om man kan bygga in doser av natur i stadsmiljön har det en stor positiv påverkan på människor.

Maria Börtemark från Alecta Fastigheter förklarar att företaget vill bygga miljöer som främjar återhämtning och kognitiv hälsa, eftersom det skapar långsiktiga värden både för människan och samhället. På sikt kan man planera med större fokus på vad människor faktiskt mår bra av och välja bort sådant som bevisligen bidrar till exempelvis ökad stress.

Projektet i Stockholm är del av en växande trend inom stadsplanering där neuroarkitektur och hjärnforskning får allt större betydelse. Ett liknande test genomförs också i Solna centrum, vilket visar att intresset för att förstå sambandet mellan stadsmiljö och hjärnhälsa växer.

I en tid då allt fler människor lever i tätbefolkade städer blir denna typ av forskning allt viktigare. Att förstå hur designval påverkar våra hjärnor och vårt välbefinnande kan vara avgörande för framtidens stadsplanering och folkhälsa.