Bygger bunkrar efter anfall mot bensinmackar: ”Ren grymhet”

Bakom bensinstationen i Zaporizjzja där Volodymyr Bilenko arbetar ligger ett utbrunnet köpcentrum. När attacken kom gömde sig 71-åringen tillsammans med kollegorna i en betongbunker hundra meter bort.

– Jag har aldrig hört ett så högt ljud tidigare. Först en Shahed-drönare som fick marken att skaka, sen en till. Det var rök överallt, säger han.

Kort därpå fick han syn på en FPV-drönare, en typ av drönare som styrs med handkontroll och kan jaga enskilda människor. Han tog en brandsläckare och sprutade mot den. En brandman gjorde likadant. Drönaren flög iväg.

Volodymyr Bilenko arbetade i 20 år på stadens stora stålverk innan han började på bensinstationen några hundra meter från hemmet. Trots att han har åldern inne för pension har han inga planer på att sluta. På stationen har man numera satt upp ett skyddsnät mot drönare, precis som på många andra stationer i området.

Fram till för några månader sedan var Zaporizjzja, en stad med omkring 700 000 invånare, skonad från FPV-drönare. Nu har Ryssland utvecklat modeller med räckvidd nog att nå ända från fronten in över staden. Varje dag attackeras civil infrastruktur i Ukraina med långdistansvapen och glidbomber.

Bensinstationer har länge varit ett återkommande mål. Totalt har över 350 stationer i Ukraina förstörts sedan 2022. Enligt statliga Ukrnafta, som ingår i energikoncernen Naftogaz Group, har över 100 av bolagets 660 stationer attackerats sedan 2023 och ett 40-tal har totalförstörts.

Men attackerna räcker inte för att skapa en bränslekris. Ukraina har nästan 8 000 bensinstationer, nästan tre gånger så många som Sverige.

– Vårt nätverk av stationer är för stort för att det ska kunna lamslå oss. De anfaller oss för att terrorisera människor. Det är ren grymhet, säger Ukrnaftas ordförande Lesja Zjarska.

Vid motorvägen söder om Kiev ligger en bensinstation i spillror. Den träffades av en rysk jetdrönare på morgonen den 29 september och totalförstördes. Sandsäckarna som omger stationen har hundratals splitterhål. Ingen dödades, sannolikt tack vare skyddsbarriären. Bara ett tiotal meter därifrån går en av Kievs stora motorvägar.

Om några veckor ska en ny station byggas på platsen. Där byggs också en betongbunker, ett av 200 skyddsrum som Ukrnafta ska färdigställa till årsskiftet. Personalen ska kunna ta sig dit när drönare eller robotar hotar.

I Zaporizjzja har Volodymyr Bilenko och hans kollegor redan ett skyddsrum. Där tillbringar de flera timmar om dagen när flyglarmet är aktivt. De senaste veckorna har larmen pågått under långa perioder varje dag, och många stationer har tvingats hålla stängt.

– Våra arbetare är utsatta för stor psykologisk press. Efter snart fem år av krig behöver vi hela tiden påminna varandra om att ta situationen på allvar, att inte bli nonchalanta, säger Lesja Zjarska.

Rysslands strategi har ändrats sedan krigets första tid. Då bombades Ukrainas oljedepåer och tankanläggningar, vilket slog hårt mot drivmedelsförsörjningen. I dag är lagringen decentraliserad. Varorna på hyllorna kommer från mindre lagerlokaler, och drivmedel levereras ofta med utländska tankbilar direkt till stationerna. Det nya systemet har gjort Ukraina mer motståndskraftigt.

Samtidigt har Ukraina gått till angrepp mot ryska leveranskedjor. Drönare anfaller tankbilar i ockuperade områden och på vägar från Ryssland till fronten. Flera oljeraffinaderier djupt inne i Ryssland har skadats. Eftersom Ryssland är beroende av egenutvunnet drivmedel har attackerna skapat flaskhalsar. Under sommaren köade bilister vid tomma stationer i Krasnodar, Moskva och på Krim. Till slut tvingades Kreml införa exportbegränsningar för att drivmedlet skulle räcka till.

Inför vintern varnar bedömare för att Ryssland ska trappa upp attackerna mot ukrainsk infrastruktur ytterligare. Lesja Zjarska är ändå övertygad om att drivmedelsförsörjningen ska hålla.

– Varje år skrämmer de oss om att vintern ska bli den värsta någonsin, men vi blir bättre förberedda för varje vinter som kommer.