Studie: Polarisering gör nyanseringar och kompromisser omöjliga

När italienska forskaren Giulia Maimone flyttade till USA för snart tio år sedan slog den politiska polariseringen henne omedelbart. Människor med olika åsikter kunde knappt samtala. Liberaler och konservativa varken umgicks eller dejta varandra. Det var en verklighet hon inte kände igen från sitt hemland Italien.

Abortfrågan blev en ögonöppnare. I Italien var abort tillåten upp till tolv veckor och betraktades som en relativt okontroversiell fråga. Men när Maimone nämnde detta i USA märkte hon något anmärkningsvärt – abortförespråkare såg henne som abortmotståndare, medan abortmotståndare såg henne som abortförespråkare. Den nyanserade mittenpositionen tolkades av båda sidor som stöd för motsatt läger.

Nu har Maimone, som forskar vid Warrington College of Business vid University of Florida, undersökt fenomenet i en omfattande studie publicerad i Journal of Experimental Psychology. Tillsammans med sina medarbetare har hon studerat hur över 3 200 amerikaner bedömer olika ståndpunkter i starkt polariserade frågor.

Moraliska övertygelser skapar rigid uppdelning

Studien fokuserade på tre djupt splittrande ämnen i det amerikanska samhället: abort, konflikten mellan Israel och Palestina, samt presidentvalet 2024 mellan Donald Trump och Kamala Harris. Deltagarna fick både ange sina egna åsikter och bedöma andra personers uppfattningar längs det politiska spektrumet.

Resultaten visar ett tydligt mönster. Personer med starka åsikter tolkade moderata ståndpunkter, de som låg någonstans mellan de båda ytterligheterna, som ett stöd för motståndarsidan. Denna effekt uppstod dock endast när försökspersonen hade moraliska skäl till sin övertygelse och såg den motsatta uppfattningen som ett hot.

Som Maimone förklarar med ett exempel: ”Om jag gillar vin och du gillar öl, och vi träffar någon som dricker både vin och öl kommer vi inte att reagera så. Frågan om vin eller öl är inte moralisk, och den andra sidan är inget hot mot oss.”

Avstånd från motståndare viktigare än egen lojalitet

Ett särskilt intressant fynd var att avståndstagande från motståndarna visade sig vara viktigare än lojalitet med det egna lägret. En person som säger ”jag håller med båda sidor” får en negativ bedömning inte för att de inte stödjer den egna åsikten, utan för att de accepterar den ”omoraliska” motparten.

”Så länge du också håller med den omoraliska sidan måste du vara en av dem”, förklarar Maimone. Däremot hade alla lättare att acceptera personer som inte höll med någon av parterna. ”Även om du inte håller med mig är det okej, eftersom du inte håller med den andra, omoraliska sidan.”

I studien undersökte forskarna också Israel-Palestina-konflikten genom att samla in data i november 2023, bara fem veckor efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober. De studerade hur försökspersonerna bedömde olika uppfattningar om både attacken och Israels belägring av Gaza som antingen pro-israeliska eller pro-palestinska.

Filosofiskt perspektiv på polariseringen

Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, har läst studien och menar att resultaten är lätta att förstå från individens perspektiv. Om man är övertygad om att den egna positionen är moraliskt rätt och den motsatta ond, är det rimligt att man bedömer personer som inte tar avstånd från den hårt.

”Så skulle jag själv reagera i vissa lägen, som när någon inte riktigt tar avstånd från fascism, till exempel”, säger hon.

Wikforss påpekar att filosofer länge känt till att det är svårare att överbrygga oenigheter om moral än om fakta, eftersom det inte finns någon objektiv accepterad metod för att avgöra sådant. Samtidigt betonar hon vikten av nyanserad diskussion även i värdefrågor.

”Det finns bättre och sämre argument och i en demokrati, där folk tycker olika i en massa värdefrågor, är det oerhört viktigt att vi klarar av att diskutera även värdefrågorna på ett nyanserat sätt”, säger hon.

Hot mot demokratiska samhällen

Enligt Maimone spelar människor med nyanserade uppfattningar en avgörande roll för samhällssammanhållningen. ”De är samhällets sociala klister. De gör att de båda sidorna kan prata med varandra, och gör samarbeten och förhandlingar möjliga.”

Men den nya forskningen visar hur polariseringen slår mot just dessa personer. Risken är att de som intar moderata positioner inser att de är ogillade av alla sidor och därför överger sin måttfulla hållning för att istället välja sida. Detta fördjupar den politiska polariseringen ytterligare.

”Det urholkar grunden för samarbete. Det är riktigt allvarligt. Det är ett hot mot demokratiska samhällen”, varnar Maimone.

För att motverka denna utveckling föreslår hon att politiker och samhället i stort behöver använda ett mindre moraliserande språk när de diskuterar polariserade politiska frågor. ”Politiker borde också försöka undvika att demonisera sina politiska motståndare, så att människor inte känner sig hotade av dem.”

Studien kastar ljus över en av vår tids största samhällsutmaningar och visar hur viktigt det är att skydda utrymmet för nyanserade diskussioner och kompromisser i en alltmer polariserad värld.