Tårgas och stora protester på halloween i Frankrike

Fler än 70 000 poliser har mobiliserats i Frankrike under lördagen för att minska risken för våldsamheter och plundringar av det slag som inträffade den 17 oktober. Myndigheterna befarar att helgens halloweenfirande ska utnyttjas av radikala aktivister och kriminella grupper, och inrikesminister Laurent Nuñez har varnat för en ”hög risk för våldsamheter”.

På sociala medier har anonyma konton uppmanat till att göra halloween till ”de mörkas natt”. Liknande uppmaningar har spridits i bland annat Spanien, Italien, Belgien, Nederländerna, Österrike och Schweiz. I Barcelona har polisen höjt beredskapen till den högsta nivån efter förra helgens vandalisering och butiksplundringar.

I Frankrike har myndigheterna hänvisat till ett maskeringsförbud som ursprungligen infördes för att förbjuda burka på allmän plats. Enligt inrikesministern kan politiska aktivister i halloweenutstyrsel gripas med stöd av det förbudet. Regeringen framhåller att ordningsmakten måste kunna identifiera personer i stora folkmassor, men användningen av lagen har väckt debatt.

I Marseille uppgav polisen vid 19-tiden att man konfronterade ”flera fientliga och mycket rörliga grupper”, men att läget ännu var under kontroll. I Paris använde polisen tårgas för att skingra en grupp våldsamma aktivister i utkanten av en tillståndsgiven demonstration. Själva demonstrationen samlade omkring 70 000 personer. Många deltagare vandrade sedan in mot centrum i en manifestation som inte hade tillstånd, men den beskrivs ha varit lugn och präglats av musik och festlig stämning.

Trots festen är oron påtaglig. Ett nattligt utegångsförbud gäller i helgen vid Place de la République och runt köpcentret Les Halles i Paris, mellan klockan 23 och 06. Halloween har länge betraktats som en ovälkommen amerikansk tradition i Frankrike, men har på senare år anammats av många ungdomar. Just kombinationen av utklädda människor och stora folksamlingar gör ordningsmakten orolig för att radikala vänsteraktivister eller opolitiska kriminella grupper ska gömma sig i mängden och ställa till med oroligheter. När detta skrevs hade de farhågorna dock inte besannats.

Bakom de fredliga demonstrationerna står proteströrelsen Gula västarna, fackförbundet CGT och stora delar av elev- och studentrörelsen. Regeringen har lovat satsningar på skolan och en omgörning av antagningssystemet till högskolan, men det räcker inte för eleverna. De kräver att utbildningsbudgeten höjs med 10 miljarder euro, motsvarande omkring 110 miljarder kronor. För regeringen blir det en svår ekvation eftersom statsfinanserna redan är hårt ansträngda.

Frankrikes BNP krympte med 0,1 procent under tredje kvartalet. Europeiska centralbanken har pekat på höga energi- och bränslepriser, ökade räntekostnader och politisk instabilitet inför nästa års presidentval som förklaringar. Inflationen väntas uppgå till 3,4 procent på årsbasis i oktober, jämfört med 3,1 procent i september. De stigande priserna, inte minst på bensin och diesel, urholkar många franska hushålls budgetar. Särskilt drabbade är hushåll på landsbygden, där bilen ofta är nödvändig för att ta sig till arbete, skola och service.

Premiärminister Sébastien Lecornu har dock inte mycket utrymme att sänka bränsleskatterna. Han har lagt fram en budget med besparingar på 54 miljarder euro, med målet att minska budgetunderskottet till 5 procent av BNP. På sikt vill regeringen nå EU:s maxtak på 3 procent. Nu tvingas Lecornu dessutom hitta nya besparingar eller skattehöjningar för att finansiera de löften som regeringen gett elevrörelsen om fler lärare och skolrenoveringar. Det handlar om fem miljarder euro, motsvarande omkring 55 miljarder kronor, fram till år 2030.

Protesterna sätter därmed press på regeringen från två håll. Å ena sidan kräver medborgarna åtgärder mot de höga levnadskostnaderna och bättre offentlig service. Å andra sidan väntar finansmarknaderna på att Frankrike ska visa återhållsamhet med de offentliga finanserna. Med presidentvalet nästa år blir det en politisk balansgång som kan bli avgörande för både regeringens överlevnad och landets ekonomiska stabilitet.