Henrik Brandão Jönsson: Blod, svett och Iron Maiden – jag sprang för livet i São Paulo

Iron Maiden har tagit ett nytt steg i sin omvandling från musikakt till globalt underhållningsvarumärke. I São Paulo arrangerade bandet nyligen sitt första motionslopp någonsin – Run for your lives – med tusentals deltagare. Loppet var fem kilometer långt och gick genom Sydamerikas största stad, med coverband, högtalarbilar och publik som hälsade löparna med djävulstecknet.

Redan under uppvärmningen dånade den antikoloniala klassikern ”Run to the hills” ur högtalarna, och starten föregicks av Winston Churchills berömda tal från 1940. För många deltagare blev loppet ett sätt att förena hårdrock med motion – en bit från bandets tidigare rykte som en arena för öl, högtalarväggar och långt hår.

Att Iron Maiden valde just São Paulo är ingen slump. Enligt Spotify-uppgifter har staden nästan 300 000 månatliga lyssnare av bandet – mer än dubbelt så många som London. Även Mexico City, Santiago och Bogotá ligger före den brittiska huvudstaden i statistiken. São Paulo är sedan länge en av världens mest hårdrocksintensiva städer. AC/DC fyllde fotbollsarenan Morumbi tre kvällar i rad tidigare i år, och Metallica har en av sina största publikbaser där. Men få band har en så djup relation till Brasilien som Iron Maiden.

Relationen grundades redan 1985. När bandet debuterade på festivalen Rock in Rio, i ett land som nyss lämnat militärdiktaturen bakom sig, skadade sig sångaren Bruce Dickinson under låten ”Revelations”. Han fortsatte spela med blodet rinnande, och bilderna sändes i tv över hela landet. Dickinson har senare sagt att den spelningen gjorde att bandet erövrade Brasilien över en natt. Sedan dess har Iron Maiden spelat ett femtiotal gånger i landet. När trummisen Nicko McBrain avslutade sin karriär valde han São Paulo framför London.

Loppet är bara en del av en bredare kommersiell expansion. I samband med evenemanget öppnade bandet sin första popupbutik någonsin, Eddie’s Emporium, i köpcentret Shopping West Plaza. Där säljs allt från kabinväskor och axelväskor till flaggor och fickpluntor. Butiken drivs av den brasilianska varumärkesbyrån Brand House, vars vd Lena Vettoretti övertygade bandet att etablera sig i São Paulo. Enligt henne var bandet oroligt för piratkopiering, men efter långa förhandlingar kom man överens. Nästan hälften av intäkterna från butiken går till bandets bolag. Vettoretti äger även rättigheterna till framtida Iron Maiden Run i världen och utesluter inte ett lopp i Göteborg, som är den svenska stad med flest Maidenfans.

Bandet har också inlett ett samarbete med Pophouse, det svenska bolaget bakom Abba Voyage i London. Ett Maidenmuseum ska byggas, och tanken är att varumärket ska fortsätta generera pengar även efter att de sex medlemmarna slutat turnera. Med fyra av de fem största lyssnarstäderna i Latinamerika har regionen pekats ut som en möjlig marknad för en permanent avatarföreställning. Iron Maiden är i dag ett multinationellt företag inom musikvärldens ekonomiska elit, och Brasilien har länge varit en central marknad.

För många fans handlar det dock inte bara om kommers. Samlare som Caio Caldas, född 1991, har byggt upp en unik skatt av föremål, däribland en originaltidning från 1930 om luftskeppsolyckan R101, som inspirerade bandets 18 minuter långa låt ”Empire of the clouds”. Márcio Barbosa, 38, driver den brasilianska fanklubben Cartel de Maidenllín och lägger en stor del av sin lön på bandet. När Maiden nyligen spelade i Los Angeles kom han hem med sex resväskor fulla med samlarobjekt.

Barbosa markerar tydligt att bandet inte ska användas i politiska syften. Inför presidentvalet i Brasilien öppnades ett fejkkonto på plattformen X som utger sig för att vara Iron Maidens officiella fanklubb och uppmanade fans att rösta på högernationalisten Flávio Bolsonaro. ”Jag gillar inte att någon försöker utnyttja oss. Maiden är inte politik”, säger Barbosa.

Loppet i sig blev en blandning av musikhistoria och motion. Banan passerade Galeria do Rock, världens högsta hårdrocksvaruhus, och flera coverband framträdde längs sträckan. Vid målgång fick deltagarna medalj med maskoten Eddie gjuten i järn – men istället för en Trooper-öl väntade bananer, klementiner och sportdryck. För den som vuxit upp med bandet var det ändå en symbolisk fullbordan: femtio år efter starten får Iron Maiden fortfarande människor att röra sig, både musikaliskt och bokstavligt.