Rödgrön oenighet när grundlagen ska ändras

På onsdag tar riksdagen ställning till tre grundlagsändringar som varit omdiskuterade ända sedan förslagen presenterades. Förslagen handlar om att grundlagsskydda aborträtten, begränsa föreningsfriheten för kriminella sammanslutningar och, inte minst, göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap för personer med dubbelt medborgarskap som dömts för allvarliga brott.

Den sista frågan har blivit den mest kontroversiella. Enligt förslaget ska medborgarskapet kunna återkallas för den som fått det på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadat Sveriges ”vitala intressen”. Kritiker, framför allt inom Vänsterpartiet och Miljöpartiet, menar att formuleringen är så vag att den blir rättsosäker. Även Centerpartiet har invändningar, men partiet har valt att stödja förslaget.

Socialdemokraterna ändrade sin inställning tidigare i år och kommer tillsammans med Centerpartiet och Tidöpartierna – Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna – att rösta ja. Amalia Rud Stenlöf (S) säger att partiet fått garantier för att tillämpningen ska bli träffsäker. Hon pekar också på att Finland har en liknande skrivning om vitala intressen i sin medborgarskapslagstiftning.

– Vi har sett hur våra nordiska grannländer har gjort, säger hon.

Hon framhåller att återkallat medborgarskap är ett sätt att komma åt terrorister och gängledare, och att den begränsade föreningsfriheten ska hindra gängkriminella från att ta sig in i offentlig förvaltning.

Oscar Sjöstedt (SD), ordförande i konstitutionsutskottet, avfärdar kritiken mot den nya bestämmelsen.

– Det finns starka kriterier för att nå dit. Man tar inte vem som helst på gatan, säger han.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet går emot förslagen i sin helhet. Caroline Täljeblad (V) varnar för att den nya ordningen skapar ett ”graderat medborgarskap” där personer med dubbla medborgarskap får en annan rangordning. Hon efterlyser en brottskatalog som tydliggör vad som avses med brott mot statens vitala intressen.

Jan Riise (MP) menar att det är problematiskt att aborträtten ligger i samma paket som inskränkningar i föreningsfriheten och möjligheten att återkalla medborgarskap.

– Vi har inga invändningar mot att aborträtten skrivs in i grundlagen, tvärtom. Däremot mot att inskränka föreningsfriheten och rätten att behålla sitt medborgarskap. Ordalydelserna är så pass vaga att lagstiftaren har möjlighet att tänja på dem, säger han.

Centerpartiets Magnus Haara säger att partiet har betänkligheter men ändå landat i att stödja förslaget. Han vill se en framtida utredning för att få en mer rättssäker formulering av medborgarskapsbestämmelsen. I abortfrågan kommer C att verka för att även utländska medborgare ska omfattas av rättigheten.

Trots att de tidigare kritikerna går skilda vägar tonar Haara ner motsättningarna.

– Vår målbild är väldigt samstämmig, men vi ser olika vägar att nå fram. V och MP väljer att förkasta hela förslaget. Vi ser att vi ändå är på rätt väg och vill försöka få det ännu mer tydligt, säger han.

Inte heller Jan Riise tycker att sprickan är djup, utan kallar det för gradskillnader. Amalia Rud Stenlöf påpekar att partierna är eniga om att aborträtten ska skyddas, men att onsdagens omröstning gäller alla ändringar som ett paket. Därför måste partierna antingen anta eller förkasta samtliga delar.

Grundlagsändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Det första beslutet togs i maj i år. Onsdagens beslut är det andra och slutgiltiga.

Bakgrunden finns i Tidöavtalet, där samarbetspartierna enades om att utreda möjligheten att återkalla medborgarskap för personer som begått systemhotande brott och har dubbelt medborgarskap. 2023 tillsattes en parlamentarisk kommitté för att bland annat titta på föreningsfrihet, medborgarskap och aborträtt.

När kommittén lade fram sina förslag i januari 2025 sprack enigheten. Tidöpartierna ville i ett särskilt yttrande gå längre och införa en bredare bestämmelse som även omfattar brott som skadat statens vitala intressen. Övriga partier tyckte att begreppet var för vagt. När regeringen lade fram propositionen ett år senare hade S ändrat sig och accepterat Tidöpartiernas linje.

Med onsdagens beslut är grundlagsändringarna i hamn. Därefter blir det upp till en ny regering att tillämpa dem i vanlig lagstiftning. Amalia Rud Stenlöf säger att man då måste ta hänsyn till de farhågor som andra partier har, men också till den majoritet som finns i riksdagen.