Under tisdagen meddelade Trafikverket att myndigheten går upp i förstärkt beredskapsläge samtidigt som ett antal lokala järnvägssträckor tillfälligt stängs ned. Beslutet kommer som en direkt följd av de extrema värmeförhållanden som nu drabbar stora delar av Sverige och som skapar säkerhetsrisker för både järnvägs- och vägtrafik.

Enligt Johan Nilsson Holmqvist, presskommunikatör på Trafikverket, handlar åtgärderna främst om att motverka två specifika problem som uppstår vid höga temperaturer. Det ena är den ökade risken för så kallade solkurvor på järnvägsspåren, det andra är brandrisken när gnistor från tågen kan antända den växtlighet som växer i närheten av spåren. Bägge fenomenen utgör betydande säkerhetsrisker som kan leda till allvarliga olyckor och driftstörningar.

I Värmland har Trafikverket beslutat att helt stänga av järnvägssträckan mellan Sunne och Torsby. Denna sträcka är en viktig regional förbindelse som normalt trafikeras av både gods- och persontrafik. Avstängningen innebär att resenärer tvingas söka alternativa färdvägar, vilket kan innebära längre restider och ökad belastning på andra delar av trafiksystemet.

I Småland är situationen ännu mer omfattande. Där kommer cirka 15 olika järnvägssträckor antingen att stängas av helt eller få kraftigt sänkta hastighetsgränser på grund av den extrema värmen. Hastighetssänkningarna är en försiktighetsåtgärd för att minska risken för att tåg ska spåra ur på grund av deformerade räls. När järnvägsräls utsätts för stark värme expanderar metallen, vilket kan leda till att spåren böjs eller förskjuts.

Fenomenet med solkurvor uppstår när järnvägsspåren värms upp så mycket att de böjer sig och skapar farliga kurvor som inte är avsiktliga. Detta är särskilt riskfyllt på sträckor som normalt är raka, eftersom tågen då kan färdas i högre hastigheter och inte är förberedda på plötsliga kurvor. Solkurvor har tidigare orsakat allvarliga olyckor och urspårningar i Sverige och andra länder med liknande klimatförhållanden.

Men det är inte bara järnvägstrafiken som drabbas av de höga temperaturerna. Även vägtrafiken påverkas kraftigt när asfalten inte klarar av värmebelastningen. Vid extremt höga temperaturer kan asfalt mjukna upp och börja ”blöda”, ett fenomen som trafikexperter varnar för kan bli allt vanligare i takt med att klimatförändringarna leder till fler och mer intensiva värmeböljor.

När asfalt blöder innebär det att bindemedlet i asfalten stiger upp till ytan och bildar svarta, blanka fläckar. Detta sker när temperaturen i vägbanan blir så hög att materialet inte längre håller ihop på samma sätt. Vägen kan då både mjukas upp och utvidgas, vilket förändrar köregenskaperna dramatiskt. De svarta fläckarna som bildas är inte bara ett estetiskt problem – de skapar en halkig yta som kraftigt ökar risken för olyckor, särskilt för motorcyklister och cyklister som är extra känsliga för förändrad väggrep.

Trafikverket arbetar kontinuerligt med att övervaka temperaturerna i både räls och asfalt under värmeböljor. Myndigheten har beredskapsplaner för olika nivåer av värme och kan snabbt sätta in åtgärder när gränsvärdena överskrids. Förutom hastighetssänkningar och avstängningar kan det även handla om extra inspektioner av kritiska sträckor och förstärkt underhåll.

De nuvarande problemen belyser infrastrukturens sårbarhet för extremväder och behovet av långsiktiga investeringar i klimatanpassning. Både järnvägs- och vägnätet i Sverige byggdes ursprungligen för ett annat klimat än det vi nu ser, vilket innebär att löpande uppgraderingar och anpassningar blir nödvändiga för att upprätthålla säkerheten och funktionen i transportsystemet.