Efter tio år – nya regler för dig som pendlar utomlands

EU stärker regler för arbetare över gränser

Omkring 16 miljoner européer arbetar idag i ett annat EU-land än sitt eget. Polska och tyska läkare i svensk glesbygd, litauiska snickare hos villaägare i Stockholm och unga svenskar som serverar kaffe i Berlin och Paris illustrerar den fria arbetsmarknad som EU skapar. Av dessa arbetare är två miljoner så kallade gränspendlare, däribland 20 000 svenskar som dagligen korsar Öresundsbron för bättre betalda jobb i Danmark.

Men verkligheten för dessa arbetare har länge varit komplicerad. EU-ländernas olika bidragssystem krockar ofta, vilket leder till att utländska arbetare hamnar mellan stolarna. En svensk gränspendlare vid namn Jonas beskriver i DN situationen som ”byråkratiskt bökig” då det krävs dubbla personnummer, bankkonton och skattedeklarationer, samtidigt som reglerna för föräldraledighet skiljer sig mellan länderna.

I onsdags nådde de 27 EU-ländernas regeringar en viktig överenskommelse om nya regler för samordning av ländernas socialförsäkringar. Förändringen skapar ett övergripande regelverk för att enklare avgöra vilket lands regler som gäller i olika situationer.

Den största förändringen berör arbetslöshetsersättningen. Framöver blir arbetslandet ansvarigt om en person blir arbetslös. Ett tydligt exempel är en svensk kvinna bosatt i Malmö som arbetar i Danmark. Om hon förlorar sitt arbete får hon nu rätt till dansk a-kassa, som med de nya reglerna förlängs från tre till sex månader.

Inte alla EU-länder välkomnade beslutet. Danmark, Nederländerna och Luxemburg motsatte sig lagen men blev nedröstade. En EU-diplomat förklarar: ”För länder med väldigt många gränsarbetare innebär det här en enorm förändring i hur mycket de måste betala.” I Luxemburg utgör nästan hälften av arbetskraften pendlare från Tyskland, Frankrike och Belgien, vilket förklarar landets motstånd.

Sveriges regering röstade för förändringen. Ur ett ekonomiskt perspektiv bedöms effekterna av Öresundspendlare och östeuropeiska arbetare i byggsektorn ta ut varandra. För Sverige var det avgörande att de nya EU-reglerna blir mer individbaserade snarare än familjebaserade, vilket bättre överensstämmer med svenska system.

Ett konkret exempel på denna förändring är en tysk man som arbetar i Sverige medan hans sambo och barn bor kvar i Tyskland. Enligt nuvarande regler kan sambon i Tyskland få svensk föräldrapenning. Med de nya, mer individbaserade reglerna är det endast mannen som arbetar i Sverige som har rätt till betald föräldraledighet.

EU-reformen har varit en utdragen process som pågått i nästan tio år. När lagförslaget presenterades 2016 var det extremt kontroversiellt och blev faktiskt en utlösande faktor för brexit – Storbritanniens utträde ur EU.

Vid den tiden fanns en utbredd oro för social dumpning efter att relativt fattiga länder från det forna östblocket hade anslutit sig till EU tio år tidigare. Många nya EU-medborgare från Öst- och Centraleuropa flyttade till Storbritannien, vilket ledde till både politisk debatt och juridiska tvister mellan London och EU om arbetarnas rätt till olika bidrag.

Efter ett EU-toppmöte i februari 2016 uttalade sig dåvarande brittiske premiärministern David Cameron: ”Jag kom hit för att sätta stopp för praxisen att betala ut barnbidrag utomlands enligt brittiska nivåer (…) och det har jag lyckats med.” Han hade då förhandlat fram garantier om det framtida EU-samarbetet, inklusive barnbidragsfrågan, och förespråkade att Storbritannien skulle stanna i unionen. Trots detta röstade britterna några månader senare för att lämna EU.

Idag, tio år senare, har frågan om barnbidrag och a-kassa till EU-arbetare förlorat mycket av sin politiska sprängkraft. Detta beror främst på att de ekonomiska klyftorna mellan EU:s östra och västra delar har minskat avsevärt.

Nu när EU-ländernas regeringar har godkänt lagen ska även EU-parlamentet rösta, vilket förväntas ske före sommaruppehållet. Efter det har medlemsländerna fem år på sig att implementera de nya reglerna i sina nationella lagstiftningar.