Expert: Trumps affärer skulle fälla vilken annan president som helst

Donald Trumps inkomster har skjutit i höjden under det senaste året och uppgick till 2,2 miljarder dollar, motsvarande över 20 miljarder kronor. Det framgår av en omfattande rapport på 927 sidor som amerikanska medier fått tillgång till. Siffrorna visar på ekonomiska framgångar som saknar motsvarighet bland amerikanska presidenter i modern tid.

Trump själv kommenterade de anmärkningsvärda siffrorna i onsdags och menade att han tjänar pengar ”på grund av att börsen går uppåt”. Men den förklaringen räcker inte för att beskriva hela bilden av presidentens finansiella situation.

Ökningen på 1,6 miljarder dollar från föregående år har enligt amerikanska medier främst sitt ursprung i verksamhet kopplad till kryptovaluta. Enbart från kryptoverksamheten drog Trump in närmare 1,2 miljarder dollar under 2025, vilket utgör den absolut största delen av hans inkomsttillväxt.

Bland de mest uppmärksammade affärerna finns Trumps egen kryptovaluta, $TRUMP, som genererat över 600 miljoner dollar i intäkter. Därtill äger presidenten kryptobolaget World Liberty Financial, ett företag som producerar summor i samma storleksordning. Anmärkningsvärt är att 75 procent av bolagets intäkter går direkt till Trumpfamiljen.

Även USA:s första dam, Melania Trump, har gjort betydande ekonomiska vinster under samma period. Enligt New York Times tjänade hon mellan 17 och 18 miljoner dollar förra året, vilket visar att de finansiella aktiviteterna engagerar hela familjen.

Ett exempel på hur presidentämbetet och privata affärsverksamheter blandas samman var en galamiddag på Trumps golfklubb i Virginia under fjolåret. Evenemanget fungerade som en auktion där de 220 högstbjudande fick delta, och 25 av dessa erbjöds en privat rundvisning av anläggningen. Middagen drev tillfälligt upp värdet på kryptovalutan betydligt.

Vid sidan av kryptoverksamheten fortsätter Trumps fastighetsimperium att generera stora summor. Från sina fastigheter tjänade han runt 200 miljoner dollar under fjolåret. Golfbanan Trump National Doral stod för 122 miljoner dollar, medan den kända egendomen Mar-a-Lago bidrog med 77 miljoner dollar.

Ytterligare inkomstkällor inkluderar försäljning av reklamvaror som sneakers, parfym och boken ”Save America”, vilket enligt BBC genererade omkring 20 miljoner svenska kronor. Trumps omfattande stämningar mot olika mediebolag resulterade dessutom i knappt 850 miljoner kronor i intäkter.

Trots att siffrorna kan te sig anmärkningsvärda menar USA-kännaren Andreas Utterström att detta inte påverkar Trumps ställning bland hans väljare. Han förklarar att en av sakerna som väljarna uppskattar är just att Trump är en affärsman som tänjer på gränserna.

”Det är, som jag ser det, hans vallöfte till väljarna. Jag tror att de skiter i om han tjänar pengar på egen bekostnad så länge han står för en hårdare migrationspolitik, levererar konservativa domare till högsta domstolen och för ett kulturkrig”, säger Utterström.

Han menar att de affärer som Donald Trump och hans familjemedlemmar ägnar sig åt mest troligt hade ”fällt vilken annan president som helst”. Historiskt sett har tidigare presidenter helt brutit banden till eventuella företag eller placerat sina tillgångar i fonder för att undvika intressekonflikter. Med Trump är det däremot en total sammanblandning mellan honom som person och hans ämbete.

Anna Kelly, talesperson för Vita huset, försäkrar dock i ett uttalande att varken presidenten eller hans familj ”någonsin har varit inblandad i – eller någonsin kommer att vara inblandade i – intressekonflikter”.

Enligt Utterström kommer denna utveckling att fortsätta, särskilt eftersom Trump inte kan bli omvald efter sina två mandatperioder. Han beskriver presidenten som mer skamlös än någonsin och tror att Trump ”gasar på nu och gör allt som han vill göra”.

Den ekonomiska situationen illustrerar en fundamental förändring i hur presidentämbetet förhåller sig till privata affärsintressen. Tidigare normer om tydlig åtskillnad mellan offentligt uppdrag och privat ekonomisk verksamhet verkar inte längre gälla på samma sätt, vilket skapar nya förutsättningar för framtida presidenter.